lördag 24 juli 2010

Semester

Det finns massor, och jag menar massor som jag skulle kunnat skriva om här i bloggen
den sista tiden. Vill inte påstå att mitt liv är händelselöst precis.
Men av olika anledningar har jag svårt för det just nu!
Och vi kan väl då använda den enklaste att skylla på, nämligen
den att det är otroligt fint väder ute! Fast det hade ju varit enklare
att hålla sig till sanningen,,,,,,

När var det senast så här varmt?
Har det någonsin varit så varmt här?
Skulle inte tro det!

Jag gjorde som jag lovade, tog sol med mig hem från Egypten,
i handbagaget.

Och min lille son, fick jag reda på för en stund sedan, gjorde det samma.
Det ser ju onekligen ut som om vi lyckades, för sen vi kom hem har det varit
i alla fall nästan lika varmt som i Egypten.

Just denna natt tillbringar jag och min son på lasarettet i Lund. Sömn är inte prioriterat, inte för honom
och inte för mig! Och kanske just därför sitter jag och skriver detta nu, som egentligen inte
innehåller något vettigt överhuvudtaget!

Dagen, fredagen alltså, blev inte riktigt som vi tänkt oss. Jag ringde vårdcentralen på förmiddagen
för att fråga om en "liten" åkomma som gällde min son. Det hela slutade med en akut operation
på kvällen. Just nu sitter jag på uppvaket och stackars sonen är fullproppad med morfin, har ändå
ont och kan inte sova.

Själv längtar jag till en säng, vilken som helst faktiskt just nu!

torsdag 1 juli 2010

Avskedet

Mitt avsked i förra inlägget avsåg inget annat än cigaretten!
Så nu vet ni det!
Mest så ni inte tror att jag sitter här och deppar ihop!

Om att ta farväl

Jag träffade dig alldeles för sent i livet.
Jag hade klarat mig utan dig ända till jag var 26 år.
Då fick jag av någon anledning upp ögonen för dig och sen var jag fast!

Vårt förhållande har byggt på ensidigt beroende men du har alltid funnits där och gett
mig styrka när jag behövt. Du har alltid funnits som en tröstare!

Den sista tiden har det funnits många bra anledningar för att bryta
förhållandet med dig. Men du har ihärdigt hållt dig kvar vid min sida.

Nu är det dags för ett liv utan dig! Jag kommer att sakna dig, åtminstone
den första tiden. Men jag hoppas ändå att jag slipper att se dig igen!