Att vara blond, eller inte!

Så var det då det här med hårfärgen! I min ålder kan det ju möjligen vara lite svårt att veta vilken som är ens hårfärg! Men jag vet faktiskt inte vad jag har för hårfärg. Inte svart, inte blond, inte röd, inte någonting. Utan snarare nån typ av "råttfärg" som på senare år har fått inslag av ett och annat grått hårstrå. Är det det som kallas naturliga slingor??

Periodvis så går jag på det här med att bleka slingor, och till slut är hela håret blont. Snyggt ett tag, men inte när det växer ut! Jag har varit väldigt mycket blond de sista, låt oss säga tio åren! Så blond att min älskade make faktiskt tror att jag är blond! Eller så är han blind!

Han tror det så mycket att han inte ser den mörka randen i benan och i underhåret :-)

När jag för ett par år sedan blev av med allt hår, så tänkte jag att, när det växer ut så blir det nytt och fräscht, oförstört och vackert! Men så blev det inte riktigt. Det var ju det här med obestämbara färgen! Det tog mindre än tre år så hade jag lyckats att färga och bleka det till oigenkännlighet!

Idag var det dags! Fick ett tokryck och hade absolut inte tålamod att vänta på en tid hos en frisör. Nej det hade jag verkligen inte. Så det blev inköp av färg för hemmabruk. En färg som hade ett namn innehållande ordet chokladbrun. Eftersom jag inte ville ha rött, inte svart, ja då blev det chokladbrunt.

Gud så kul det låter då! Men det är ju faktiskt så att man passar bäst i den färgen man är född med! Och det roliga är att när jag tittar på gamla foton av mig själv. Innan håret var färgat och blekt. Så var det faktiskt ungefär sån här färg jag hade. Så, då hade jag visst en färg ändå! Men vad heter den då?

Ett bevis på det är ju faktiskt då, för några år sedan, när jag tvingades prova ut peruker. Jag var ju blond då och naturligtvis så provade jag en blond peruk. Men jag såg helt enkelt inte klok ut i den. Tappade all färg i ansiktet och såg nästan sjuk ut. Eller ja, jo, jag var ju sjuk. Men det slutade i alla fall med en mörkbrun peruk istället. Och den smälte liksom ihop med mig och såg helt rätt ut.

Så nu försöker jag få maken att förstå att jag är mörk, inte blond! Att håret faktiskt ser friskare, renare och helare ut, utan den mörka bottnen med den blekta frissiga utsidan! För att inte prata om färgen i ansiktet. Jag är inte blond helt enkelt är det så!