Hm, nu har jag funderat i flera dagar på vad jag ska skriva här. Eller rättare sagt hur jag ska skriva det!
Vill inte vara nån gnällkärring som bara har elände att skriva om, vill ju vara rolig och läsvärd och skriva en blogg som nån tycker är kul och intressant att läsa.
Men så fort jag satt mig vid datorn blir det liksom kortslutning i den som kallas hjärnan. Precis som med allting annat så blir det en katastrofal röra inom mig och jag har ingen aning om hur jag ska bena upp saker och ting. Spelar ingen roll om det är att städa en toalett, stoppa in en maskin tvätt eller om det handlar om att gå och duscha och göra sig iordning. Allt, precis allt, är bara så jävla motigt och det är knappt att det går att genomföra. Känns som om en orkan har slängt iväg allting på flera mils avstånd och så är det jag som ska samla ihop allt.
Tänk då att det finns massor av små "projekt", som man vill eller kanske rentav måste genomföra. Det blir bara överjävlamycket! En jäkla massa orkaner blir det!
Och så det här med tröttheten, egentligen så upplever jag mig inte som trött, inte rent fysiskt iallafall. Men det är jag nog. Sov dåligt under en period, vilket nu har lett till att jag tar en liten vit pilla varje kväll. Detta har resulterat i att jag somnar som ett litet barn och sover nästan gott varje natt!
Men, jag undrar, sätter den där lilla vita pillan sina spår även dagtid? För jag skulle kunna ligga under duntäcket hela dagarna utan att röra mig ur fläcken. Orkar inte, har ingen lust.
Hur skulle det varit utan den lilla vita pillan då? Jo, då hade jag inte sovit bra på natten och naturligtvis varit astrött på dagarna. Så det är väl bara att välja, pillertrillad eller inte.
Tänk om man kunde gjort som vissa andra smarta varelser här på jorden, tänk om man kunde gått i ide! Då hade jag gjort det nu!
5 kommentarer:
Kanske en annan liten vit pilla du behöver för att få näsan över kanten.....tex Citalopram.
Kram
Mm har oxå de tankarna! gränsen är snart nådd!
Jag är himla glad att mina hormonvärden var bättre nu. Skitsamma om jag inte kan få barn, men att börja som en klimakteriekärring redan vid 21 år är att ta i tycker jag. Då hade jag snart inte haft någon sambo kvar!
Jag vågar inte ta sömntabletter när jag ska jobba/plugga dagen efter, blir så seg hela förmiddagen då. Men en propavan då och då hjälper bra för att få ordentlig sömn annars, som tur är =)
Camilla, låter som om du har fått "den stora tröttheten", som för väldigt många brukar komma ett tag efter avslutad behandling. Tror du behöver mer tid att ta hand om dig själv och låta tankarna hinna med att förstå och bearbeta allt som hänt. Om du inte går och pratar med någon kan det vara att tänka på. Jag behövde i alla fall verktyg för att liksom "handskas med mig själv och mitt mående". Styrkekramar Malin
Tjena tjejen!
Det var ett tag sen jag skrev...
Vad är det för tablett du tar?
Mina insomningsbesvär blev avhjälpta av att ligga 20-30 min på spikmattan. har till och med somnat på den, inte att rekommendera.
Kanske värt att testa?
Det är mycketdu/vi gått igenom och det vore konstigt om det inte satte sina spår...
Min terapeut föreslog också Yoga eller annan typ av meditation. Vet ungefär hur det känns med virrvarret i huvudet och när handlingsförlamningen sätter in....
Ta det så lugnt du kan bara!
Kramar
Skicka en kommentar