tisdag 29 december 2009

Och här är sladden,,,,,


Här är sladden som maken hade hängade som en svans under bilen ända till Vetlanda igår,, ha ha,, den har ju klarat sig ganska bra ändå!

måndag 28 december 2009

När maken är trött

Maken har en motor och kupé värmare i sin bil. Den är kopplad med en sladd i väggen. Väldigt tidigt i morse efter en natt med dålig sömn körde han iväg till Vetlanda. Och vad hängde utanför bilen när han kom fram? Jo sladden, den hade hängt med hela vägen! Imorgon får han ingen värme i bilen kan jag säga!

Nu har jag kommit igång:-D

Äntligen lite mer förvaringsplats....

Och ganska kul eftersom man kan byta innehåll i dörrarna!

fredag 25 december 2009

Idag firar vi

Dagen efter

Julaftonen är över! Puh! Tur att det bara är en gång om året.
Jag är ju då ingen älskare av julen, tycker mest den innebär stress,
djupa tankar och missnöjda barn. Och så jag själv naturligtvis som ju
säkert också verkar missnöjd.

Men nej jag är inte missnöjd på det viset, jag är glad för julkappar som jag fått!
En ny mobiltelefon, en kaffemaskin, en klippmaskin till hundarna, en lila termoskanna och en
jättesnygg jacka, allt av bästa möjliga kvalite, form och färg!
Så självklart är jag glad, samtidigt som jag funderar på vad det egentligen är man ska uppskatta med julen.

Jag försökte redan på lillejulafton att finna nån slags harmoni. Huset var städat, barnen nybadade. Valparna
låg o snusade i korgen. Jag var ren och påklädd för en gång skull! Vi väntade våra vänner på glögg och vi skulle slå in en massa julklappar.
Nåväl, jag slog in julklappar och maken tittade på nyheter och vilade lite. Sen kom våra vänner
och vi umgicks med dem en stund.

Maken har som sagt lagat all julmat själv och igår var det bara jansons kvar, som faktiskt jag gjorde ha ha.
Ja det blev bra och ätbart. Sen börjar den eviga väntan på julklappsutdelning. Maten som tagit så mycket tid att laga och sätta fram är färdigäten på nolltid. Julklappsutdelning???????????
Så småningom blev det julklappsutdelning och alla var nöjda,,,, eller,,,, nä inte riktigt.

Det första vi upptäckta vara att lille Linus såg lite ledsen ut, när storebror öppnade sin mobiltelefon! Men, sa vi, där finns en till dig med,,,, och det fanns, paketen var bara bortglömd under granen. Sen upptäcker man att något av barnen, eller rättare sagt de vuxna barnen inte är särskilt glad.
Så jag säger bara en sak, det där med julen är överskattat! Den där lyckliga harmonin vill inte infinna sig, åtminstone inte där jag är. Eller så har jag för stora krav.

Nu är den iallafall över och kvar finns en jävla massa papper!

torsdag 24 december 2009

God Jul

Då var julafton här.
Granen står så grön o grann i stugan.
Under julgranen ligger det massor av julklappar. Hrm,, jag har ju faktiskt fått en massa julkalappar redan,,, så det måste vara till alla de snälla barnen!

Maken har lagat mat i två dagar. Julskinka, köttbullar, brunkål och janssons.
Vad jag har gjort? Risgrynsgröt!

Bra så! Var och en gör det den är bäst på!

Valparna ligger och gosar, med sin mamma!
Fel, valparna ligger och gosar med sin syster!
Mamma vill komma in till valparna, då morrar syster!

Nåt som är fel här va?
Syster har ingen mat! Men kärlek har hon!

Nu ska vi sticka hål på julaftonslugnet här och köra iväg
och göra något sista inköp.
Kom ju på att vi glömt köpa julkappar till pudlarna!

Önskar alla en riktigt mysig julafton.

God Jul

tisdag 22 december 2009

The Poodles


Som ni säkert förstått så har vi en hel massa pudlar här hemma nu. Närmare bestämt nio stycken.
Mammahunden Kazey och valpen från förra kullen som heter Kayla. Och så sju nya små underverk som imorgon är en vecka gamla.

I onsdags föddes valparna på några timmar och därefter har det varit nattvak och jag har även räddat livet på en liten valp. Det är ju lite trångt vid "matbordet" sju valpar och åtta spenar. Hon hade helt enkelt fått lite för lite mat och gick ner i vikt. Mem jag handlade snabbt och gav henne flaskan. Bara efter någon timme hade hon samlat kraft och orkade själv dia.

Nu går viktkurvan stadigt uppåt. Tre av valparna är riktigt stora och knubbiga ha ha, man kan ju undra om det ska bli kungspudlar av dem!

Idag hände något som jag inte väntat mig. Vår lilla lilla Kayla, som ju varit "valp" hittills ha ha, hon har nog känt sig ensam och lite övergiven sen valparna kom. Men idag hoppade hon helt sonika ner i valplådan och där har hon sedan tillbringat det mesta av dagen! Hon

Hon har tvättat valpar och gosat med sina halvsyskon! Och det måste vara någon instinkt, för hon la sig liksom tillrätta och ville mata valpar (understa bilden). Men ingen mat kom det väl där! Under tiden hon roade sig så låg mamma Kazey i en korg vid sidan om och tog igen sig.

Detta är något av det sötaste jag sett i hela mitt liv!! Dessa underbara valpar och dessa mysiga pudlar.
http://www.pudellycka.se/

Granen


Vi den här tiden på året tar de flesta in en gran i sitt hem. Jag måste erkänna att jag inte är något riktig fan av denna sed!

Somliga köper sin gran på stan, andra åker ut i naturen och hugger en själv. Maken får varje år som gåva att hugga en gran. Så därför har vi gran!

Något år har granen fått stå på altanen, då jag tycker det är lite (läs jävligt) jobbigt att ha den inomhus. Det har dock hänt att den fått stå inomhus, kanske har det varit de gånger vi fått tag på en gran som är lite mindre. För varje år säger jag samma sak, vi ska försöka hitta en gran som är lite lagom stor,,,, eller liten :-o

I år blev det faktiskt två granar, ja hör och häpna! En lagom och en liten. Tanken var nog att ha den som är lagom inne, men det visade sig vara platsbrist. Det finns ärligt talat inte plats att sätta en gran här! Så det blir altanen.
Den lilla däremot fick en hedersplats mitt på matbordet!
Det har på olika bloggar talats mycket om hur en gran egentligen skall kläs! Och jag är rörande överens både med mig själv och med många andra, om att det ska vara enhetliga färger osv osv.

Just nu ser det lite klent ut, men imorgon ska vi ut och köpa mer saker att sätta i granen, och om det inte syns så är årets "innegran" klädd i silver.



söndag 20 december 2009

Hundrapport















De små valparna mår jättebra nu. Viktkurvorna går bara uppåt:-)
Nattsömnen blir ju vad den blir, har svårt att lämna dem så
jag har lådan bredvid sängen nu, några nätter till iallafall.
Sen ska jag försöka att låta den stå utanför sovrummet.
Men det är liksom matkoll en gång i halvtimmen.

Idag har en valp blivit tingad!

Tidig julklapp


Ibland kommer tomten tidigt :-)
Nu ska jag bara lära mig att använda den här!

onsdag 16 december 2009

Väntans tid är över


Valparna har kommit! Sju små underverk kom till världen idag mellan 11.30 och 14.30. Snabbt och hyfsat enkelt gick det hela.
Kazey är en fantastisk hund, hon har skött sig perfekt. Mitt emellan krystvärkarna åt hon honungsmacka ha ha. Och så hann hon gräva lite i trädgården oxå:-)
Tre pojkar och fyra flickor, alla är aprikosfärgade!
Bilder kommer snart på http://www.pudellycka.se/

tisdag 15 december 2009

Naglar eller klor

På en annan blogg som jag är flitig läsare av har man den sista tiden bl a kunnat
läsa om Monas nya naglar. Till skillnad från mig så är hon inte riktigt van
att hantera naglarna :-) Många goda skratt finns att hämta där!

Det har också uppstått diskussioner om snyggheten med byggda naglar.
Och jag har som de flesta andra min uppfattning klar!
Klor är fult!
Och med klor menar jag byggda naglar som är alldeles för långa
och krokiga.

Med risk för att närma mig klostadiet har jag idag varit hos min nagelteknolog och
byggt. Kan tala om att jag har gjort detta sedan 2003, så jag är hyfsat van. Och
konstigt nog så jävla van att jag inte klarar mig utan. (Och Mona,,,, det funkar att
bajsa ha ha)!

För att berätta lite mer så var det från början meningen att uppbyggnaden mer
skulle fungera som en stabilisering till den egna nageln och synas så lite som möjligt!
Men det här med nagelbyggande ger mersmak och det blir roligare och roligare att låta naglarna
märka ut sig och det har numera blivit lite längre, lite vitare och lite mer markerade än de var från början!
Dock tycker jag fortfarande det är fult med klor.

Och så här ser de ut idag,,,,




måndag 14 december 2009

Missförstånd!!??

I mitt förra inlägg blev jag tydligen missförstådd, iallafall av min man.
Och därför vill jag nu klargöra följande.

Jag älskar min man och är lycklig med honom. Han är en underbar människa.
Inget snack om saken. Jag kunde inte haft det bättre och vill inte byta ut det mot något!

Att jag sen är den jag är och mår som jag mår beror inte på något sätt på min man.
Jag är helt enkelt besviken på hur mitt liv har utvecklat sig, men det är
fortfarande inte hans fel.

Att han inte förstår mina känslor kan ju bero på att han är mitt uppe i karriären
och jobbar mycket, även i sitt huvud då alltså när han är hemma.

Helt klart står ju att vi har jävligt olika liv, och möjligen kan det vara svårt
för motparten att förstå hur det känns. Han har ett liv här hemma och ett på jobbet
där han får vara social och fylla en mening. Full rulle med andra ord! Och självklart
får han sina behov tillfredsställda i alla hänseenden.
Jag är här hemma, och visst, fyller jag nån mening, här är ofta väldigt välstädat
och familjemedlemmarna har rena kläder att ta på sig! Och några gånger om året kommer
jag härifrån. Då kan jag välja mellan de femtio fina klänningar som jag har, det gäller att välja rätt
för det dröjer till nästa gång. Och ja, min man har rätt, jag har varit utomlands flera gånger de sista åren, vilket aldrig har hänt tidigare. Men det kan tilläggas att maken inte är riktigt lika road som jag!

Så fick jag till lite bitterhet iallafall :-)

En hemmafrus bekännelser ?

Uppe med tuppen idag! Sover ju inte så där himla bra nu för tiden!
En bidragande orsak är min lilla hund som ska ha valpar vilken dag som helst!
Har legat med handen på hennes mage jättelänge och känt de små liven
sprattla runt därinne! DET är ett fantastiskt ögonblick.

Tycker jag! Maken delar inte min uppfattning! Men det är kanske manligt!
Men visst är det lite tråkigt att inte kunna dela glädjeämnen!

När man ligger där i mörkret och inte har något annat att hitta på, så är det huvudet
som jobbar! För jag tror inte att någon i familjen hade blivit så glada om jag börjat möblera om
och måla, eller kanske dammsuga och städa, klocka fyra på morgonen!!

Nä, då jobbar huvudet istället och man försöker hitta lösningar och svar på både det ena och det andra.
Varför tycker jag till exempel inte att det är kul att maken ska åka två veckor till Chile i januari??
Är jag avundsjuk? Nej det är jag inte, verkligen inte! Men, och nu kommer det stora resonemanget:
att vara singel innebär ju att man gör det mesta själv! Jag har varit singel i tio år så tro mig, jag vet. Alltså har jag gjort det mesta själv! Klart där!

När man då träffar någon, gifter sig och skapar ett liv tillsammamns! Så blir det ett hyfsat
bryskt uppvaknande när man märker att det mer och mer övergår till att vi gör saker på
vars ett håll!! Men det är kanske en vanlig företeelse i förhållanden som varat mer än ett år!
För att vara mer korrekt så gör maken allt med jobbet. Middagar, julbord, bowling, dagsresor,
övernattningar och så tvåveckorsresor till mycket varma breddgrader.
Allt med orden "ja men det ingår ju i jobbet" tillsammans med ett litet konstigt leende som jag inte riktigt
blir klok på! Och så det där, liksom, han "får ju vad han behöver" genom jobbet, och gratis dessutom.

Så, där for mitt glammiga liv sin kos!

Klart att han tycker det är roligt! Fattar väl jag det, ha ha! Medans han är iväg med sina "jobbgrejor"
är jag hemma och städar, tvättar och försöker hålla mina "dampungar" i schack.
Dessutom förväntas jag nu söka nytt jobb, som om dom växte på träd!?

Med en kropp som känns som om den faller sönder, ont som fan! Tar någon timme innan
man har ledat till sig så att man kan gå normalt. En mage som förvandlas till en cementklump
på mindre än två timmar. Och uppenbarligen ett huvud som inte är som det ska!

Hade jag varit gift med mig så hade jag nog oxå åkt till Chile i två veckor med ett
leende på läpparna, ha ha.

Nåväl, efter som jag nu är här liksom, så kan vi lika gärna löpa linan ut, därför
tänker jag ta min läkare på ett läkarintyg. För jag har faktiskt inte energi, ork, lust
eller glädje nog att sälja mig själv på arbetsmarknaden just nu!

onsdag 9 december 2009

Klok som en pudel


Jag har en liten, liten pudel. Hon är väldigt förtjust i min mans dator! Ska helst ligga på den! Klok hund!

söndag 6 december 2009

När man inte har nåt annat att göra!


Uppdatering: Jag förstår att många undrar över vad det är jag sysslar med, egentligen!
Men det är så, att i början av 2008 började vi fixa i vårt sovrum.
Sedan dess har det stått typ spacklat och klart för målning.
I går tog jag äntligen fram den kraften som behövdes för att måla taket.
Jag fortsatte ner längs väggarna, av en enda anledning, för att det inte ska ta
ytterligare ett år innan det nu blir klart, ha ha. Den risken finns ändå kan jag meddela.
Återkommer i ämnet!

onsdag 2 december 2009

Råttan


Vi har en tid haft problem med möss i huset. De gnager och krafsar och störar sig.

Maken la ut råttgift. Vilket får till följd en otäck stank i huset som sitter i någon vecka i stöten. Någon råtta har vi dock inte sett förrän idag!

Den här stackaren hade förnuft att dö på ett synligt ställe.

Vi pratar fan inte små skogsmöss här inte!

Stackars liten! Ja, jag menar det, gillar dom faktiskt bättre levande!

Funderingar om vardagen

Det kommer för mig då och då, det här med vardagen! Vad är egentligen
vardagen? Är det då allting är som vanligt? Och vad är som vanligt då?

Minns att i början av mitt förhållande till min numera man, så sa vi saker
som "vi ska aldrig bli som vanligt"! Det måste vi se till, att det inte blir som "vanligt".
Då menade vi naturligtvis att vi inte skulle glömma bort vår kärlek, att den inte
skulle få beblandas med sånt som kallas vardag.

Kärleken skulle alltid stå över allt det där, och alltid finnas kvar!

Hur ser vardagen ut då?
Jo, maken går till jobbet, hyfsat tidigt, det vill säga allt mellan kl 6 och kl 8. Han kör då för det mesta till Kristianstad, även om han någon gång stannar kvar i Malmö. Han jobbar sen hela dagen. Numera kommer han oftast inte hem före kl 18.

När han kommer hem är han trött som en gnu, helt förståelig! Han vilar då en stund.
Han tillhör den kategorin människor som kan somna på två minuter, typ.

Själv behöver jag minst en timme för att somna om jag överhuvudtaget gör det!

Han sover inte så länge, det är också en gåva han har, det kan räcka med en kvart men
blir ibland längre.

Nåväl, sen är det ungar och mat och hela baletten. Sen går jag och lägger mig.
Så, totalt får vi väl i genomsnitt en timme om dagen tillsammans.

Är det den timmen som är vardagen, eller är det all den andra tiden som är det?