Ett helt år vet man att det blir jul den 24 december.
Varje år!
Ändå så blir det stress på slutet och man springer som en yr höna kvällen innan julafton. Till och med på julafton kör man till nåt ställe, som visar sig ha stängt!
Ingenting blir som man tänkt sig.
Julen blev trots allt bra och någon liten stund av frid infann sig,,,,
Annars undrar jag vem som kopplade samman orden jul och frid. Det är väl de dagarna på året som är minst fridfulla!?
Nåväl, nästa år ska julklappar vara inköpta och klara till midsommar!
Ja ja, man kan väl få önska iallafall!
Jag är inte med i tiden riktigt. Huvudet hänger inte med!
På nåt sätt går jag i en dimma, där det känns som om jag inte är delaktig i mitt eget liv!
I en bubbla!? Det känns på nåt sätt som om jag ser på mitt liv utifrån lite lätt frånvarande och önskar att jag kunde sparka mig själv i röven och säga ryck upp dig!
Mycket som jag gör kräver en enorm satsning och koncentration utöver det vanliga!
Så,, nu fick jag sagt det!
2009 och 2010 vill jag inte kalla för några bra år, inte alls! Även om det förekommit ljusglimtar!
Nu ser jag fram emot 2011 som jag hoppas blir mycket bättre!
söndag 26 december 2010
tisdag 14 december 2010
Humle o Dumle
Mina besök i min egen blogg blir numera inte så många. Ibland funderar jag faktiskt på att lägga ner skiten, det verkar inte vara så många som läser ändå!
Och då kan man ju fråga sig för vem man skriver? I första hand så startade jag ju bloggen för att skriva av mig helt enkelt, som en dagbok, för att minnas saker, men det har ju visat sig inte fungera så bra! Av många olika anledningar! Men det finns ju många sätt att se på det, jag kanske ska skita i att ta hänsyn till andra och bara skriva vad jag känner rakt av? Det blir liksom ingen äkthet i om sitter och sållar orden här.
Nästa steg var ju den att det faktiskt var folk som läste och kommenterade, vilket ju faktiskt kändes härligt! Jag försökte då ändra mitt skrivsätt, med viss inspiration från andra bloggar, men det känns inte som om det slagit väl ut. Så summan av kardemumman är väl den att jag egentligen inte har något att bidra med, mer än just för eget minnes skull!
Så då kör jag, historien om Humle o Dumle.
Den började redan när jag var tonåring. Men jag överlevde helt klart utan Humle o Dumle. Men i slutet av 2000 befann de sig i mitt liv, till och med i min kropp, innanför huden, innanför bröstmuskeln.
Där har de sedan med viss korrektion suttit i tio år!
Jag skulle inte kunnat tänka mig ett liv utan dem, jag var såååå glad. Jag kan ännu känna känslan när jag första gången såg mig själv i spegeln tillsammans med Humle o Dumle.
En obeskrivlig känsla som bara toppades med ett "ohhhhhhhhh men herregud"!
Ha ha,,,
Ja vi har levt i tio år väldigt nära varandra. Men efter mycket hissande och dissande, lite för mycket hissande o dissande så bestämde jag mig för att låta Humle o Dumle gå i pension.
Till förmån för något lite modernare, så kallade gelehallon.
Arbetsnamnet är för närvarande Knatte o Fnatte!
Ingreppet skedde i går fm, och jag vaknade utan att må dåligt nånstans, utan att ha ont nånstans! Vilken känsla. Dock har jag inte vågat titta på Knatte o Fnatte ännu!
Trodde jag skulle sova som en gris inatt, men nej då. Det är asjävlasvårt att bara ligga på rygg, särskilt som man lätt får ont i kroppen liggandes just på rygg! Så här sitter jag och tycker faktiskt att Knatte o Fnatte orsakar lite mer smärta än förväntat.
Som grädde på moset blev jag störtförkyld just innan jag skulle lägga mig igår. Och det är fan inte mysigt att varken nysa eller hosta i mitt nuvarande tillstånd. Känns som om "knattarna" ska hoppa från sin plats. Nåväl, det får vi väl hoppas att de nu inte gör.
På bilden syns Humle o Dumle. Mina gamla trotjänare.
Förövrigt så kan jag ju plåga någon eventuell läsare med hur jag mår. Hur jag mår egentligen! Inte så bra! Cancern är borta, vill bara säga det så ingen tror att jag är så sjuk igen. Nej det är väl snarare så att en depression slagit till. Serotoninnivån är inte tillräckligt hög! Tänker inte utveckla det mera. De som vet , vet! Och de som tror, tror! Tyvärr existerar inte uttrycket "ryck upp dig"! Det går inte, man styr inte själv nånting! Men det är klart attomgivingen mannen och barnen börjar tycka att det är lite jobbigt nu!
Så man får väl försöka klistra på en fasad!
Nä fan, kanske skulle man gå o försöka sova en timme nu innan klockan ringer. Känns inte som någon bra ide, men här är fan inte kul att sitta vid denna tiden.
Och då kan man ju fråga sig för vem man skriver? I första hand så startade jag ju bloggen för att skriva av mig helt enkelt, som en dagbok, för att minnas saker, men det har ju visat sig inte fungera så bra! Av många olika anledningar! Men det finns ju många sätt att se på det, jag kanske ska skita i att ta hänsyn till andra och bara skriva vad jag känner rakt av? Det blir liksom ingen äkthet i om sitter och sållar orden här.
Nästa steg var ju den att det faktiskt var folk som läste och kommenterade, vilket ju faktiskt kändes härligt! Jag försökte då ändra mitt skrivsätt, med viss inspiration från andra bloggar, men det känns inte som om det slagit väl ut. Så summan av kardemumman är väl den att jag egentligen inte har något att bidra med, mer än just för eget minnes skull!
Så då kör jag, historien om Humle o Dumle.
Den började redan när jag var tonåring. Men jag överlevde helt klart utan Humle o Dumle. Men i slutet av 2000 befann de sig i mitt liv, till och med i min kropp, innanför huden, innanför bröstmuskeln.
Där har de sedan med viss korrektion suttit i tio år!
Jag skulle inte kunnat tänka mig ett liv utan dem, jag var såååå glad. Jag kan ännu känna känslan när jag första gången såg mig själv i spegeln tillsammans med Humle o Dumle.
En obeskrivlig känsla som bara toppades med ett "ohhhhhhhhh men herregud"!
Ha ha,,,
Ja vi har levt i tio år väldigt nära varandra. Men efter mycket hissande och dissande, lite för mycket hissande o dissande så bestämde jag mig för att låta Humle o Dumle gå i pension.
Till förmån för något lite modernare, så kallade gelehallon.
Arbetsnamnet är för närvarande Knatte o Fnatte!
Ingreppet skedde i går fm, och jag vaknade utan att må dåligt nånstans, utan att ha ont nånstans! Vilken känsla. Dock har jag inte vågat titta på Knatte o Fnatte ännu!
Trodde jag skulle sova som en gris inatt, men nej då. Det är asjävlasvårt att bara ligga på rygg, särskilt som man lätt får ont i kroppen liggandes just på rygg! Så här sitter jag och tycker faktiskt att Knatte o Fnatte orsakar lite mer smärta än förväntat.
Som grädde på moset blev jag störtförkyld just innan jag skulle lägga mig igår. Och det är fan inte mysigt att varken nysa eller hosta i mitt nuvarande tillstånd. Känns som om "knattarna" ska hoppa från sin plats. Nåväl, det får vi väl hoppas att de nu inte gör.
På bilden syns Humle o Dumle. Mina gamla trotjänare.
På tal om något helt annat! Fåfänga jag älskar mitt hår som ju bara är mitt till hälften, plast här och plast där ni vet,, ha ha.
Så här fint var det lördags när jag var ute med jobbet!
En kväll som var hur trevlig som helst, men som slutade med att jag mådde ännu sämre än vanligt!
Därmed kan man ju lätt konstatera att alkohol INTE ska intagas i större doser. Bättre att dricka lite nångång än att inta hela årskonsumtionen på en gång.
Håret har suttit snart tre månader och det börjar bli dags att ta bort det, som min man sa! Eller som jag sa: byta ut det! Vi får väl se hur det går med den saken! Det kanske är dags att ge upp!?
Förövrigt så kan jag ju plåga någon eventuell läsare med hur jag mår. Hur jag mår egentligen! Inte så bra! Cancern är borta, vill bara säga det så ingen tror att jag är så sjuk igen. Nej det är väl snarare så att en depression slagit till. Serotoninnivån är inte tillräckligt hög! Tänker inte utveckla det mera. De som vet , vet! Och de som tror, tror! Tyvärr existerar inte uttrycket "ryck upp dig"! Det går inte, man styr inte själv nånting! Men det är klart att
Så man får väl försöka klistra på en fasad!
Nä fan, kanske skulle man gå o försöka sova en timme nu innan klockan ringer. Känns inte som någon bra ide, men här är fan inte kul att sitta vid denna tiden.
onsdag 24 november 2010
Mossa och jetlag
Jag är så dålig på att uppdatera min blogg att det tydligen växer mossa här inne!
Jag vill, jag vill verkligen skriva nåt som fångar läsares blickar, och nog har jag material alltid!
Både härifrån och därifrån. Och kanske är det så att det som kommer därifrån är roligast!
Det som kommer härifrån skulle möjligen bli lite deppigt nu.
Det som kommer därifrån kommer närmare bestämt från Kina, Beijing. Jag har,, eller vi har haft vårt livs upplevelse i nio dagar på andra sidan jordklotet.
Det hela började med att min mamma gick i pension. I samband med det fick hon erbjudande om bla denna resa och frågade mig om vi ville åka!?
Om?
Det fanns bara ett svar! JA!
Vi har således varit på en Pro-resa:-) och både jag och min man är lyriska. Guuuuud så kul vi har haft och trevligt. Jättetrevliga människor och en superduperduktig guide. Men mer om detta senare.
Lovar att jag ska berätta om resan och visa bilder framöver!
Denna veckan har gått åt till att försöka få rätt på tiden. Har varit så trött hela veckan och sovit som en gris. Vilket ju faktiskt inte hänt på länge.
Men just nu vill jag bara säga till min goa mamma, tack, tusen miljoner tack. Du har verlkligen gjort en insättning på mitt upplevelsekonto. Detta glömmer jag aldrig!
Vaknade i dag,,,,,,, som alla andra dagar,,,,,, och tittar ut,,,,
say no more!
Vill inte ha snö! Allting blir bara så jobbigt,,,framför allt att ta ut pudlarna.
Nu ska jag snart väcka mina barn och skicka dem till skolan. Sen skulle jag nästan tro att det blir en stund till under täcket för än ser det inte ut att bli jobb idag!
Jag vill, jag vill verkligen skriva nåt som fångar läsares blickar, och nog har jag material alltid!
Både härifrån och därifrån. Och kanske är det så att det som kommer därifrån är roligast!
Det som kommer härifrån skulle möjligen bli lite deppigt nu.
Det som kommer därifrån kommer närmare bestämt från Kina, Beijing. Jag har,, eller vi har haft vårt livs upplevelse i nio dagar på andra sidan jordklotet.
Det hela började med att min mamma gick i pension. I samband med det fick hon erbjudande om bla denna resa och frågade mig om vi ville åka!?
Om?
Det fanns bara ett svar! JA!
Vi har således varit på en Pro-resa:-) och både jag och min man är lyriska. Guuuuud så kul vi har haft och trevligt. Jättetrevliga människor och en superduperduktig guide. Men mer om detta senare.
Lovar att jag ska berätta om resan och visa bilder framöver!
Denna veckan har gått åt till att försöka få rätt på tiden. Har varit så trött hela veckan och sovit som en gris. Vilket ju faktiskt inte hänt på länge.
Men just nu vill jag bara säga till min goa mamma, tack, tusen miljoner tack. Du har verlkligen gjort en insättning på mitt upplevelsekonto. Detta glömmer jag aldrig!
Vaknade i dag,,,,,,, som alla andra dagar,,,,,, och tittar ut,,,,
say no more!
Vill inte ha snö! Allting blir bara så jobbigt,,,framför allt att ta ut pudlarna.
Nu ska jag snart väcka mina barn och skicka dem till skolan. Sen skulle jag nästan tro att det blir en stund till under täcket för än ser det inte ut att bli jobb idag!
lördag 30 oktober 2010
måndag 18 oktober 2010
Osså va det ju det här med håret,,,,o maken!
Blond eller inte,,,jag är ju inte blond i mig själv, men har varit mycket blond i mitt liv. Maken, kan jag säga, känner mig bara som blond. Stackars honom nu.
Tålamod är jag inte känd för att ha som egenskap!! Och det här med att vänta på att håret skulle växa ut,,,,,nej det var kanske inte min grej riktigt! Inte när det finns lösningar! Bra lösningar dessutom!
I första omgången gjorde jag mina extensions hos en "kompis". Vi trodde nog inte att det skulle bli så bra eftersom mitt hår då var riktigt kort. Men med häpnad så kunde jag inse att det förhållandevis blev kanonbra!
Eftersom jag var så nöjd så började jag forska i det här med hårförlängningar, och insåg snabbt att man måste vara rädd om sitt hår och att det är väldigt viktigt både hur det sätts i och hur det tas bort!
Jag hittade då "mitt" ställe i stan. Och eftersom jag haft mina extensions ett tag gjorde jag ett besök hos Helena. http://www.extensionelle.se/ som är proffs inom området! När hon såg mig så kliade det i fingrarna på henne och hon skar upp mitt hår till oigenkännlighet. Det som var bra innan blev nu allra bäst! Och resultatet ser ni på den översta bilden!
När jag haft håret tre månader började det bli dags för nytt,,, ha ha, tänk själv, nytt hår! Det här är riktigt kul!
Och eftersom blekning sliter så mycket på mitt hår insåg jag att jag inte kunde fortsätta att bleka slingor hela tiden. Så trots makens förkärlek för blondiner valde jag att bli mörk igen. Ett par besök hos "min" Helena så var jag fix färdig! Jag är sååååå jääääävla glad och nöjd och känner mig verkligen som mig själv när jag ser mig i spegeln. Jag kan platta, locka och sätta upp, ja precis allt som man kan göra med ett "vanligt" hår!Och döm om min förvåning när jag förstod att det var billigare att gå till en "riktig" salong istället för att göra det privat!
Och maken? ja han är nog nöjd ändå, för jag är ju glad!
Kanske skulle ta o,,,,,
skriva lite här då,,,, det är ju ett tag sen! Är det nån som saknat mig,,, va, va, va??
Kanske även skulle ändra lite i texten "Om mig", någon förändring har ju skett,,,,, men det får bli sen!
Anledningen till frånvaron är helt enkelt brist på tid! Och kansk även likte brist på ämnen, eller rättare sagt, det finns ingen brist på ämnen egentligen. Bara det att de är så många att jag inte riktigt kan sortera och få ihop skiten!
Men vi kanske ska ta en sak i taget här nu!
Anledningen till tidsbristen är den att jag börjat jobba! Wiiiieeee
I två och ett halvt år har jag längtat dit,, och efter sju veckor så,,,,, längtar jag faktiskt hem ibland :-)
Med andra ord, JAG ÄR TILLBAKA!!
Tillbaka där jag började för sju år sedan. Tillbaka där jag borde varit hela tiden. På "mitt jobb", bland "mina arbetskamrater"!!
Lite konstigt det där! Man tror att man glömmer. Man tror att man inte kan längre! Men hu vad det går. Fingrarna kan mer än hjärnan ibland. Och man sitter där och gapar och undrar, -hur gick det där till?? Kunde jag det?
Att åter lära sig "sitt jobb" känns ju naturligtvis en smula kluvet. Det är ju detta jag vill och kan, det är här jag vill vara. Men tänk om jag varit kvar hela tiden! Nu är det liksom tillbaka till ruta ett. Men kanske tar jag mig fram med en rasande hastighet så jag snabbt hamnar där jag borde vara!
Nåväl, det här med att jobba blir ju lite tankfullt. Efter att ha varit hemma så länge, (ja visst, jobbade ju lite förra sommaren och hösten) men ändå. Först sjukskriven och nu arbetslös hela detta året, så självklart är omställningen stor!
Nog för att man var lite handlingsförlamad när man bara gick hemma, men nu vet jag inte hur fan jag ska hinna med något! Men det är ju så ett helt normalt liv är, eller hur?
Idag är jag dock arbetslös, då jag faktist "bara" är timanställd. Men det till trots så har jag jobbat nästan varje dag sen jag började! Men idag,,,, ska jag hinna med mycket,,, eller inte :-)
Annars så allt som vanligt! Vad nu det innebär!
Vi håller på, fortfarande, att bygga badrum. Maken håller på att isolera taket på altanen. Vi köpte en ny ugn vilket i sin tur innebar att vi fick riva oss lite i köket. Vilket har fått till följd att vi lever i något som kan liknas vid en byggarbetsplats!
Med mig är det bra, alltså rent cancermässigt då. Var hos min onkolog i förra veckan och fick beskedet att jag fortarande är cancerfri! Så ett halvår till kan jag leva med mer eller mindre oro!
Psyket är väl nog lite ostabilt, förmodligen helt normalt om jag förstår det hela rätt!
Blodtrycket är nu under behandling, och jag har vägrat läsa Fass om vilka biverkningar som finns för tabletterna jag tar :-o Men nog fan känner jag mig lite lättare, migränen känns oxå lite längre borta, just nu iallafall!
Håret mitt,,,,, det är långt! Långt som fan! Har fuskat mig till ett rejält hårsvall som jag älskar. (Bilder kommer sen)
En resa till Peking ligger för fötterna. Jag och min man åker själva !!!!! till Peking om några veckor för en rejäl sightseeing och därtillhörande shopping! Ny resväska är inhandlad!
Även solen är bokad, och barnen ser tillsammans med oss fram emot ett vattenlandshotell i Egypten, närmare bestämt i april.
Nä,, om jag nu ska få nåt gjort idag så kanske det är bäst att jag hoppar in i duschen nu,,,,,,,
Kanske även skulle ändra lite i texten "Om mig", någon förändring har ju skett,,,,, men det får bli sen!
Anledningen till frånvaron är helt enkelt brist på tid! Och kansk även likte brist på ämnen, eller rättare sagt, det finns ingen brist på ämnen egentligen. Bara det att de är så många att jag inte riktigt kan sortera och få ihop skiten!
Men vi kanske ska ta en sak i taget här nu!
Anledningen till tidsbristen är den att jag börjat jobba! Wiiiieeee
I två och ett halvt år har jag längtat dit,, och efter sju veckor så,,,,, längtar jag faktiskt hem ibland :-)
Med andra ord, JAG ÄR TILLBAKA!!
Tillbaka där jag började för sju år sedan. Tillbaka där jag borde varit hela tiden. På "mitt jobb", bland "mina arbetskamrater"!!
Lite konstigt det där! Man tror att man glömmer. Man tror att man inte kan längre! Men hu vad det går. Fingrarna kan mer än hjärnan ibland. Och man sitter där och gapar och undrar, -hur gick det där till?? Kunde jag det?
Att åter lära sig "sitt jobb" känns ju naturligtvis en smula kluvet. Det är ju detta jag vill och kan, det är här jag vill vara. Men tänk om jag varit kvar hela tiden! Nu är det liksom tillbaka till ruta ett. Men kanske tar jag mig fram med en rasande hastighet så jag snabbt hamnar där jag borde vara!
Nåväl, det här med att jobba blir ju lite tankfullt. Efter att ha varit hemma så länge, (ja visst, jobbade ju lite förra sommaren och hösten) men ändå. Först sjukskriven och nu arbetslös hela detta året, så självklart är omställningen stor!
Nog för att man var lite handlingsförlamad när man bara gick hemma, men nu vet jag inte hur fan jag ska hinna med något! Men det är ju så ett helt normalt liv är, eller hur?
Idag är jag dock arbetslös, då jag faktist "bara" är timanställd. Men det till trots så har jag jobbat nästan varje dag sen jag började! Men idag,,,, ska jag hinna med mycket,,, eller inte :-)
Annars så allt som vanligt! Vad nu det innebär!
Vi håller på, fortfarande, att bygga badrum. Maken håller på att isolera taket på altanen. Vi köpte en ny ugn vilket i sin tur innebar att vi fick riva oss lite i köket. Vilket har fått till följd att vi lever i något som kan liknas vid en byggarbetsplats!
Med mig är det bra, alltså rent cancermässigt då. Var hos min onkolog i förra veckan och fick beskedet att jag fortarande är cancerfri! Så ett halvår till kan jag leva med mer eller mindre oro!
Psyket är väl nog lite ostabilt, förmodligen helt normalt om jag förstår det hela rätt!
Blodtrycket är nu under behandling, och jag har vägrat läsa Fass om vilka biverkningar som finns för tabletterna jag tar :-o Men nog fan känner jag mig lite lättare, migränen känns oxå lite längre borta, just nu iallafall!
Håret mitt,,,,, det är långt! Långt som fan! Har fuskat mig till ett rejält hårsvall som jag älskar. (Bilder kommer sen)
En resa till Peking ligger för fötterna. Jag och min man åker själva !!!!! till Peking om några veckor för en rejäl sightseeing och därtillhörande shopping! Ny resväska är inhandlad!
Även solen är bokad, och barnen ser tillsammans med oss fram emot ett vattenlandshotell i Egypten, närmare bestämt i april.
Nä,, om jag nu ska få nåt gjort idag så kanske det är bäst att jag hoppar in i duschen nu,,,,,,,
Total förvirring
Kl 06.00 går upp, häller upp ett glas proviva och ett glas vatten till två treo. Tar fram två tabletter, och släpper ner dem i ,,,,,, provivan :-o gör om gör rätt!
onsdag 22 september 2010
Är det nån som saknar mig??
Det finns massor jag skulle kunna skriva om här, vet bara inte riktigt när jag ska få tid!
Så det är inte ämnen som saknas, ba så ni vet!
Så det är inte ämnen som saknas, ba så ni vet!
fredag 27 augusti 2010
När man inte tänker efter före
Några har kanske förstått att vi håller på och bygga om lite här hemma.
Tvättstugan ska bli badrum! Och en del av garaget ska bli tvättstuga, så var det iallafall tänkt!
Från början var det egentligen tänkt att den där delen av garaget skulle bli badrum och tvättstugan skulle förbli tvättstuga!
Nåväl, man kan ju ändra sig, eller hur?
Nu är det så att en del av garaget blir (skulle bli) tvättstuga och gamla tvättstugan blir badrum. Bra!
Om det är någon som inte hänger med här nu, så har jag full förståelse för detta!
I våras köpte vi en ny duschkabin som tillfälligt satts in där det ska bli tvättstuga. I väntan på att den senare ska byta plats med tvättpelaren!
I det utrymmet som idag är tvättstuga, och således där tvättpelaren idag är placerad, finns fanns en dörr ut mot trädgården. Den beslutade vi att ta bort, för vem vill ha en dörr i badrummet liksom!?
Det kan tilläggas att utrymmet mellan dessa två platser är något begränsad, och därför är det nästan nödvändigt att flytta tvättpelaren just genom denna dörren!
Vår goda vän har varit här och hjälpt maken, dörren är borta, väggen är riven och återuppbyggd och ett jätte fint "fönster" av glasbetong är inbyggt i väggen! Det här hände för ett par veckor sedan!
Idag, vaknade maken! Ganska brutalt! Han väckte mig och berättade att vi gjort bort oss!!
Aha,,,tyckte jag, vad har vi nu gjort??
Vi har glömt att flytta ut tvättpelaren!!!
lördag 14 augusti 2010
torsdag 12 augusti 2010
Hur man lyckas att vara på fel ställe vid rätt tid!
I våras anmälde jag mig till en hundkurs. Det ska tydligen gå att lära gamla hundar att sitta!
I dag var det så dags för första kurstillfället. Platsen skulle vara bakom Arken Zoo på Svågertorp.
Hur svårt kan det va liksom!?
17.30 var det dags, och jag som alltid är ute i god tid,,,, går av bilen, går en bit på rätt håll, tittar mig omkring, och ser några hundar och människor. Går fram och får frågan om jag ska gå hundkurs? Ja, säger jag, det ska jag.
Bra så!
Väntar och undrar samtidigt varför inga andra har kommit, undrar vad klockan egentligen är? Till slut dyker några andra hundägara upp och vi presenterar oss. Jag vet att jag reflekterade över att jag inte kände igen namnen på kursledarna! Men hur mycket får det plats i ett huvud egentligen.
Sen började vi kursövningarna och det var riktigt roligt!
Förutom att det regnade hela tiden, både jag och vovven såg ut som två våta katter!
När vi avslutade undrade jag om det var 17.30 även nästa vecka, nej fick jag till svar, det är 18 - 19. Ok tänkte jag då vet jag det.
Sen var det ju det här med betalningen, hade fått besked om att den skulle ske vid första kurstillfället. Så självklart ville jag betala. Men se det fick jag inte. Det skulle jag helst göra via plusgiro. Jaha,, tyckte jag men ni skrev ju i mailet att ni ville ha betalningen kontant idag??!!
Nåväl,, det är ju inga problem tänkte jag och tackade för mig.
När jag körde hem kände jag mig taggad till tänderna och tänkte att det här kommer att bli riktigt kul:-)
När jag kom hem tog jag upp pappret jag fått,
och upptäckte,,,
att jag varit på fel kurs med fel kursanordnare !!!
Men alltså, herregud, var fan höll min kurs hus då??
I dag var det så dags för första kurstillfället. Platsen skulle vara bakom Arken Zoo på Svågertorp.
Hur svårt kan det va liksom!?
17.30 var det dags, och jag som alltid är ute i god tid,,,, går av bilen, går en bit på rätt håll, tittar mig omkring, och ser några hundar och människor. Går fram och får frågan om jag ska gå hundkurs? Ja, säger jag, det ska jag.
Bra så!
Väntar och undrar samtidigt varför inga andra har kommit, undrar vad klockan egentligen är? Till slut dyker några andra hundägara upp och vi presenterar oss. Jag vet att jag reflekterade över att jag inte kände igen namnen på kursledarna! Men hur mycket får det plats i ett huvud egentligen.
Sen började vi kursövningarna och det var riktigt roligt!
Förutom att det regnade hela tiden, både jag och vovven såg ut som två våta katter!
När vi avslutade undrade jag om det var 17.30 även nästa vecka, nej fick jag till svar, det är 18 - 19. Ok tänkte jag då vet jag det.
Sen var det ju det här med betalningen, hade fått besked om att den skulle ske vid första kurstillfället. Så självklart ville jag betala. Men se det fick jag inte. Det skulle jag helst göra via plusgiro. Jaha,, tyckte jag men ni skrev ju i mailet att ni ville ha betalningen kontant idag??!!
Nåväl,, det är ju inga problem tänkte jag och tackade för mig.
När jag körde hem kände jag mig taggad till tänderna och tänkte att det här kommer att bli riktigt kul:-)
När jag kom hem tog jag upp pappret jag fått,
och upptäckte,,,
att jag varit på fel kurs med fel kursanordnare !!!
Men alltså, herregud, var fan höll min kurs hus då??
torsdag 5 augusti 2010
Istället för att sova
Det har varit så ett tag nu, att jag inte sover så bra på nätterna!
Det är asjobbigt o tråkigt.
I natt har jag lyssnat på ett ösregn från hell med tillhörande åskväder, från samma ställe!
Trodde taket skulle trilla in i huset!
Vad gör man på natten egentligen?
Efter ett antal timmar, stirrandes i taket, så blir man något irriterad och går helt enkelt upp och äter frukost (04.30)! sen är ju datorn ett trevligt sällskap, närmare bestämt det enda!
Det kan ju passa rätt bra att försöka väcka den här bloggen till liv igen!
Den har ju uppenbarligen haft semester, eller nåt!
Jag har helt ärligt funderat på om jag ska lägga ner den helt och hållet eftersom jag tycker intresset har svalnat från alla håll och kanter. Dåligt med läsare och dåligt med kommentarer!
Ja det var en pik !!
Men eftersom jag nu ändå är här och uppenbarligen inte har något bättre för mig kan jag ju passa på att uppdatera er lite.
Sommaren har ju varit underbar. Jag älskar värme och skulle helt klart kunna leva med den året om! Det har blivit ovanligt många strandbesök (jämfört med föregående år)!
Sen kan man ju än en gång konstatera att tiden flyger iväg och man hinner inte ens hälften av vad man vill och tänkt sig!
Men trots att tiden flyger iväg så finns det ju stunder när man tycker att den går alldeles för sakta!
En av de stunderna rör naturligtvis mitt hår. Som ju självklart växer, som alla andras, men inte fort nog!!
Mitt tålamod räckte inte till i den frågan. Och trots att alla tycker att "jag är så fin i min korta frisyr" och trots att jag faktiskt stod ut med den, så bestämde jag mig för att göra något åt saken.
Extensions !! Det är så enkelt. Så genialiskt. Så naturligt och så jävla fantastiskt ha haaaa
Jag blev mig själv igen, på en timme ungefär!!
Så här såg jag ut för 4 år sen!
Med lite hjälp så såg jag ut så här, peruken var okey, men jag gillade aldrig att använda den.
Det var liksom lite jobbigt att en pälsmössa på huvudet alltid!
Det är asjobbigt o tråkigt.
I natt har jag lyssnat på ett ösregn från hell med tillhörande åskväder, från samma ställe!
Trodde taket skulle trilla in i huset!
Vad gör man på natten egentligen?
Efter ett antal timmar, stirrandes i taket, så blir man något irriterad och går helt enkelt upp och äter frukost (04.30)! sen är ju datorn ett trevligt sällskap, närmare bestämt det enda!
Det kan ju passa rätt bra att försöka väcka den här bloggen till liv igen!
Den har ju uppenbarligen haft semester, eller nåt!
Jag har helt ärligt funderat på om jag ska lägga ner den helt och hållet eftersom jag tycker intresset har svalnat från alla håll och kanter. Dåligt med läsare och dåligt med kommentarer!
Ja det var en pik !!
Men eftersom jag nu ändå är här och uppenbarligen inte har något bättre för mig kan jag ju passa på att uppdatera er lite.
Sommaren har ju varit underbar. Jag älskar värme och skulle helt klart kunna leva med den året om! Det har blivit ovanligt många strandbesök (jämfört med föregående år)!
Sen kan man ju än en gång konstatera att tiden flyger iväg och man hinner inte ens hälften av vad man vill och tänkt sig!
Men trots att tiden flyger iväg så finns det ju stunder när man tycker att den går alldeles för sakta!
En av de stunderna rör naturligtvis mitt hår. Som ju självklart växer, som alla andras, men inte fort nog!!
Mitt tålamod räckte inte till i den frågan. Och trots att alla tycker att "jag är så fin i min korta frisyr" och trots att jag faktiskt stod ut med den, så bestämde jag mig för att göra något åt saken.
Extensions !! Det är så enkelt. Så genialiskt. Så naturligt och så jävla fantastiskt ha haaaa
Jag blev mig själv igen, på en timme ungefär!!
Så här såg jag ut för 4 år sen!
Sen blev det så här, huuuwa, fan va hemskt!
Med lite hjälp så såg jag ut så här, peruken var okey, men jag gillade aldrig att använda den.
Det var liksom lite jobbigt att en pälsmössa på huvudet alltid!
Och så här kan man ju oxå se ut, en annan variant av peruk!
Förstår inte alls hur fan jag kunde välja en sån, den är ju asful !!
Men sen blir det bättre tider och mitt eget hår växer ut.
Här har jag till och med varit och klippt mig. Jag är ju ingen älskare av kort hår
men det är helt klart bättre än peruk. Redan här diskuterade jag hårförlängningar!
Efter ett år så ser jag ut så här. Helt klart acceptabelt när man fått ner lite lugg i pannan och så!
Och, jag måste erkänna att det var ganska bekvämt på ett sätt.
Efter hårförlängningen, blev jag mig själv igen. Jag kände igen den jag såg i spegeln!
Osminkad ! Men håret är fint :-)
Vad har jag då lärt mig av detta?
Jag älskar hår och står fast vid min önskan om det.
Det korta var helt ok, inte det jätte korta-korta, men så som det var nu efter ett år!
Kort hår kräver mer styling, när man vaknar på morgonen!
Långt hår är lättare att fixa till!
Men man ska vänja sig vid allt, när jag haft mitt nya långa hår ett par dagar skulle vi på fest.
Och jag fick naturligtvis inte till håret alls, var skit irriterad och önskade att jag inte haft det, ha ha.
Nu efter någon månad har jag ändrat uppfattning helt. Jag älskar "mitt hår", för det känns verkligen som om det var mitt eget.
Jag påskyndade naturens lagar lite och blev mig själv!
Så det fanns ju två risker med detta!
Den ena var den att jag inte alls skulle tycka om det, att det skulle vara fult och att jag släng pengarna i sjön. Fått ta bort allt igen!
Den andra risken var den att jag skulle bli "beroende", hmmm vill alltid ha extensions!
(Ooppss,, den raden läste inte maken! Eller?)
Ja det var det om håret. Och nu kan det liksom inte bli fler rapporter här om hur mitt eget hår växer,,,,
för är det nån som kommer veta vilket som är mitt eget och inte?
Och på ett sätt så har jag ju kommit igång att skriva här igen, så vi får väl se om det blir nån fortsättning!
Det är faktiskt upp till er läsare!
Godmorgon!
lördag 24 juli 2010
Semester
Det finns massor, och jag menar massor som jag skulle kunnat skriva om här i bloggen
den sista tiden. Vill inte påstå att mitt liv är händelselöst precis.
Men av olika anledningar har jag svårt för det just nu!
Och vi kan väl då använda den enklaste att skylla på, nämligen
den att det är otroligt fint väder ute! Fast det hade ju varit enklare
att hålla sig till sanningen,,,,,,
När var det senast så här varmt?
Har det någonsin varit så varmt här?
Skulle inte tro det!
Jag gjorde som jag lovade, tog sol med mig hem från Egypten,
i handbagaget.
Och min lille son, fick jag reda på för en stund sedan, gjorde det samma.
Det ser ju onekligen ut som om vi lyckades, för sen vi kom hem har det varit
i alla fall nästan lika varmt som i Egypten.
Just denna natt tillbringar jag och min son på lasarettet i Lund. Sömn är inte prioriterat, inte för honom
och inte för mig! Och kanske just därför sitter jag och skriver detta nu, som egentligen inte
innehåller något vettigt överhuvudtaget!
Dagen, fredagen alltså, blev inte riktigt som vi tänkt oss. Jag ringde vårdcentralen på förmiddagen
för att fråga om en "liten" åkomma som gällde min son. Det hela slutade med en akut operation
på kvällen. Just nu sitter jag på uppvaket och stackars sonen är fullproppad med morfin, har ändå
ont och kan inte sova.
Själv längtar jag till en säng, vilken som helst faktiskt just nu!
den sista tiden. Vill inte påstå att mitt liv är händelselöst precis.
Men av olika anledningar har jag svårt för det just nu!
Och vi kan väl då använda den enklaste att skylla på, nämligen
den att det är otroligt fint väder ute! Fast det hade ju varit enklare
att hålla sig till sanningen,,,,,,
När var det senast så här varmt?
Har det någonsin varit så varmt här?
Skulle inte tro det!
Jag gjorde som jag lovade, tog sol med mig hem från Egypten,
i handbagaget.
Och min lille son, fick jag reda på för en stund sedan, gjorde det samma.
Det ser ju onekligen ut som om vi lyckades, för sen vi kom hem har det varit
i alla fall nästan lika varmt som i Egypten.
Just denna natt tillbringar jag och min son på lasarettet i Lund. Sömn är inte prioriterat, inte för honom
och inte för mig! Och kanske just därför sitter jag och skriver detta nu, som egentligen inte
innehåller något vettigt överhuvudtaget!
Dagen, fredagen alltså, blev inte riktigt som vi tänkt oss. Jag ringde vårdcentralen på förmiddagen
för att fråga om en "liten" åkomma som gällde min son. Det hela slutade med en akut operation
på kvällen. Just nu sitter jag på uppvaket och stackars sonen är fullproppad med morfin, har ändå
ont och kan inte sova.
Själv längtar jag till en säng, vilken som helst faktiskt just nu!
torsdag 8 juli 2010
måndag 5 juli 2010
torsdag 1 juli 2010
Avskedet
Mitt avsked i förra inlägget avsåg inget annat än cigaretten!
Så nu vet ni det!
Mest så ni inte tror att jag sitter här och deppar ihop!
Så nu vet ni det!
Mest så ni inte tror att jag sitter här och deppar ihop!
Om att ta farväl
Jag träffade dig alldeles för sent i livet.
Jag hade klarat mig utan dig ända till jag var 26 år.
Då fick jag av någon anledning upp ögonen för dig och sen var jag fast!
Vårt förhållande har byggt på ensidigt beroende men du har alltid funnits där och gett
mig styrka när jag behövt. Du har alltid funnits som en tröstare!
Den sista tiden har det funnits många bra anledningar för att bryta
förhållandet med dig. Men du har ihärdigt hållt dig kvar vid min sida.
Nu är det dags för ett liv utan dig! Jag kommer att sakna dig, åtminstone
den första tiden. Men jag hoppas ändå att jag slipper att se dig igen!
Jag hade klarat mig utan dig ända till jag var 26 år.
Då fick jag av någon anledning upp ögonen för dig och sen var jag fast!
Vårt förhållande har byggt på ensidigt beroende men du har alltid funnits där och gett
mig styrka när jag behövt. Du har alltid funnits som en tröstare!
Den sista tiden har det funnits många bra anledningar för att bryta
förhållandet med dig. Men du har ihärdigt hållt dig kvar vid min sida.
Nu är det dags för ett liv utan dig! Jag kommer att sakna dig, åtminstone
den första tiden. Men jag hoppas ändå att jag slipper att se dig igen!
tisdag 22 juni 2010
Ingenting är sig likt
Det har varit lite tyst här ett tag,, eller hur?
Bloggade ju på med bilder som bara den första veckan i Egypten, hrm, vilket jag fick betala jävligt dyrt för!
Det är dock löst nu och jag är en lärdom rikare!
Tror att maken tar mobilen ifrån mig nästa gång vi åker utomlands!
Det har också tagit lite tid att landa i den dystra vardagen igen.
Mycket att ta igen, inte minst tvätthögarna blev jääävligt stora när vi kom hem!
Skulle nog kunna lära mig att leva semesterliv för alltid.
Även om somliga tycker att det är just det jag gör :-)
Ja ibland förstår jag inte själv hur jag ska ha tid att jobba.
Städa o tvätta tar ju tid. Sen är det något läkarbesök, någon ska till tandläkaren, någon ska ha skjuts någonstans och så vidare. Något möte här och något möte där! Somliga dagar är liksom fullbokade utan att man förstår varför och hur!? För att inte tala om när man ska gå o fixa naglarna eller håret. Och så naturligtvis alla shoppingrundor!
Kalendern är så fullmatad att det knappt går att få in ett möte med en god vän!
Man ställer oxå orimligt höga krav på sig själv och tillvaron istället för att bara vara.
Tänk att få gå ut och sätta sig i solen, när den nu faktiskt visar sig här. Eller sätta sig ner med ett korsord under parasollet! Det är bara tusen saker man vill bli klar med innan, för att kunna koppla av!
Nää egentligen känner jag mig inte så himla kulig alls just nu.
Det är lite saker som går runt i mina tankar, saker som kanske behöver redas ut.
En del saker som har inträffat som jag inte riktigt förstår och förmodligen aldrig kommer att förstå!
Men man vänjer sig väl. Och lär sig.
Det som inte syns finns inte! Det man inte minns har inte hänt!
Och så tvärtom, det som inte syns har inte hänt,,,,,det finns många varianter!
Det man trott var vackert, rent och äkta var i själva verket en hägring!
Ja ja jag vet att jag låter som en bitterfitta, men låt gå för det då!
Nya innetofflor hittade jag idag iallafall, kunde inte motstå dem:-)
Och eftersom jag inte varit inne här på så länge upptäckte jag idag en ny layoutfunktion,,,,
därför ser det inte ut som det brukar här, och känner jag mig själv rätt så kommer det typ inte att göra det heller,, på ett tag.
fredag 11 juni 2010
Fiskelycka
Härligt bad i turkost vatten.
Massor av sol !
Som jag har längtat hit, jag älskar Egypten <3<3<3
Och nu ska vi snart åka hem igen!
onsdag 9 juni 2010
I öknen
Det här måste vara livet!
Jag slutade plötsligt att mobil-blogga då jag fick ett sött litet sms som talade om att
jag närmade mig min kostnads limit, vet inte riktigt vad jag gjort men nu är det slut!
Limiten, ja den är for me to know and for you to find out! Kan bara säga skrämmande!
Här är 50 grader i solen och 38 i skuggan. Vattnet är turkost och klart, som en dröm.
Maten, tja, jag vet att jag blir mobbad, men tro mig så glad jag blev när jag häromdagen fick
syn på en Mc Donalds, wow, fy fan va gott!
Så, kanske ett inlägg till innan vi åker hem, ha det gott i sommarsverige,,,, fy fan vad jag är hemsk ha ha!
söndag 6 juni 2010
lördag 5 juni 2010
fredag 4 juni 2010
Nilen
tisdag 1 juni 2010
måndag 31 maj 2010
fredag 28 maj 2010
Efter regn kommer sol
Ja det sägs ju så i alla fall!
Denna veckan har präglats av migrän, varenda jävla dag!
Fick en ispåse av min mamma som redan är flitigt använd!
Trots detta så har jag försökt att förbereda lite saker inför resan,,,,
för på måndag blir det sol mina vänner, jääääävligt mycket sol,,,,,,
och varmt,,,,,,på måndag kväll landar vi i Egypten och där ska vi tillbringa
två veckor.
Tänk två veckor utan att tvätta, städa eller behöva tänka på tider.
Man går ut ur rummet på morgonen och när man kommer tillbaka på kvällen
är det nystädat och fint. Maten står serverad vid varenda måltid, och disken
ja den är det nån annan som tar hand om!När man drabbas av en sjukdom som jag gjorde så är man ju naturligtvis
väldigt glad att det gick att bota. Tro inget annat! Men det man inte räknar med
är att det faktiskt kommer en efterreaktion, som säkert är olika för olika människor.
Just nu är jag inne i en fas som är skitjobbig. Det är som hela mitt inre har upplösts
i smådelar och skramlar runt inuti kroppen. Och det går liksom inte att få ordning
på delarna. Man undrar oxå varför vi gjorde si eller så. Varför gjorde vi inte så i stället.
Men vi vill inte skruva tiden tillbaka och göra om det,,,,, nej det vill vi inte!
Denna veckan har varit värre, då det inträffat saker som gjort mig upprörd och ledsen.
Saker som gör att man ifrågasätter tillvaron och meningen med det man sysslar med.
Jag har i min enfald alltid trott, trots allt, att livet kan vara härligt och skimrande rosenrött,
mitt jävla pucko! Så är det inte har jag fått berättat för mig!
Somliga har ett sent uppvaknande i livet! Gomorron!
Så kanske, kanske är det nu skönt att resa bort dessa två veckor och få tänka på något
helt annat. Nu ska det solas och badas! Jag tänker på er alla när jag ligger i solstolen!
tisdag 25 maj 2010
torsdag 20 maj 2010
Då,,,,, och nu
Då, För ett år sedan (den 13 maj) fick jag den sista giftinjektionen.
Just i det ögonblicket kunde jag bara hoppas och tro att det faktiskt var den sista!
Nu, vet vi att det var den sista!
Då, för exakt ett år sedan fick jag beskedet som gjorde att vi firade att behandlingarna var slut!
Nu, förväntas livet vara som vanligt ?!
Då, för ett år sedan var jag inte särskilt snygg, inte för att jag är det nu heller men skillnaden är enorm. Då hade jag knappt något hår, inga ögonfransar,,,,, det jag hade mycket av var däremot vikt ha ha!
Nu, finns det tio cm hår på huvudet, ögonfransarna är längre än nånsin :-) Och femton kilo av varierad materia har försvunnit från min kropp :-)
Då, för nästan precis ett år sen planerade vi för en resa till Turkiet. Väl där svullnade min kropp upp till oigenkännlighet!
Nu, sitter vi i startgroparna för Egypten! Hoppas verkligen att värmen har en positiv påverkan på min kropp i år!
Just i det ögonblicket kunde jag bara hoppas och tro att det faktiskt var den sista!
Nu, vet vi att det var den sista!
Då, för exakt ett år sedan fick jag beskedet som gjorde att vi firade att behandlingarna var slut!
Nu, förväntas livet vara som vanligt ?!
Då, för ett år sedan var jag inte särskilt snygg, inte för att jag är det nu heller men skillnaden är enorm. Då hade jag knappt något hår, inga ögonfransar,,,,, det jag hade mycket av var däremot vikt ha ha!
Nu, finns det tio cm hår på huvudet, ögonfransarna är längre än nånsin :-) Och femton kilo av varierad materia har försvunnit från min kropp :-)
Då, för nästan precis ett år sen planerade vi för en resa till Turkiet. Väl där svullnade min kropp upp till oigenkännlighet!
Nu, sitter vi i startgroparna för Egypten! Hoppas verkligen att värmen har en positiv påverkan på min kropp i år!
söndag 16 maj 2010
onsdag 12 maj 2010
Vågade tro,,,
För ett år sedan trodde jag mig se slutet!
För ett år sedan gjorde jag en avgörande PET-röntgen. Den som senare skulle visa resultatet!
En behandling väntade, kanske fem?
Hur skulle det bli??
Jag vågade faktiskt tro att det endast skulle bli en! Men var nog ändå lite beredd på att det kunde bli fem, och kanske ännu mer,,,,,,
Det var en helvetes tid med en kropp som var så totalt förstörd både till kropp och själ!
Det var så jävligt att jag faktiskt tror att jag förträngt det värsta, och idag kanske säger "det var inte så farligt"!
Tro inte på mig om jag säger så!
För ett år sedan gjorde jag en avgörande PET-röntgen. Den som senare skulle visa resultatet!
En behandling väntade, kanske fem?
Hur skulle det bli??
Jag vågade faktiskt tro att det endast skulle bli en! Men var nog ändå lite beredd på att det kunde bli fem, och kanske ännu mer,,,,,,
Det var en helvetes tid med en kropp som var så totalt förstörd både till kropp och själ!
Det var så jävligt att jag faktiskt tror att jag förträngt det värsta, och idag kanske säger "det var inte så farligt"!
Tro inte på mig om jag säger så!
måndag 10 maj 2010
fredag 7 maj 2010
När man får veta att man är frisk
Jag startade med den här bloggen i samband med min sjukdom, tänkte att det skulle vara bra att liksom ha nånstans att kräka av sig sorger och bekymmer. Och det har jag väl gjort till och från, men ändå så är det jävligt mycket som jag inte säger något om, med tanke på mina medmänniskor.
Kanske är det inte så roligt att läsa om jämmer och elände alltid,,,,,,
Hur som helst så är jag ju frisk numera, från cancern iallafall. Och det har jag idag ytterligare en gång fått bekräftat av min onkolog på sjukhuset. Alla prover var bra och nästa kontroll blir i september. Så fyra månader till är jag frisk iallafall!
När vi ändå är inne på det här med jämmer och elände så måste jag nämna att även om jag är frisk så är det ju inte samma sak som att jag mår skitbra! Jag har värk precis överallt i kroppen och vissa dagar går jag sämre än min 90åriga farmor. Maken undrar om han ska skaffa en rollator till mig.
Den här värken är lite lurig, ibland sitter den här och ibland där. Några veckor i taget på varje ställe samtidigt som den ändå finns överallt. Värst är det naturligtvis på nätterna när jag ligger ner.
Har varit på besök på reumatologen som i sin tur har skickat mig vidare till neruologen. Och jag väntar på en tid därifrån. Ska bli spännande att se vad de säger om saken!
Folk undrar om jag är sjukskriven! Nej jag är inte sjukskriven, jag gick direkt från cellgifterna, avbröt min sjukskrivning och gick direkt in i heltidsarbete förra sommaren.
Tillfälliga jobb tar slut som säkert alla vet och därför är jag nu arbetslös.
Någon undrar om jag känner mig arbetsför till 100 %, bla arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Rent spontant så skulle jag nog svara nej på den frågan! Men svaret blir ändå ja, självklart är jag arbetsför.Det kommer att bli obeskrivligt jobbigt, det kan jag ju bara räkna med! Men vad är alternativet liksom?
Jag har insett att jag förmodligen inte springer ifrån den här smärtan och stelheten, det är något som jag får leva med om inte för evigt så iallfall för en lång tid framöver. Och jag vill och kommer alltid att göra sånt som jag brukar, och försöka göra på det sätt som jag brukar. Jag ska simma, träna och spela golf. Och då undrar många hur det ska gå med onda axlar och armar, men det ska gå för jag vägrar att bli invalid. Jag får väl hitta mitt eget sving kan jag tänka.
Det viktigaste för mig är att få en förklaring på varför det gör så jävla ont, vad det är som är fel. När jag har fått svar på den frågan så får jag lära mig att leva med problemet. Man lär sig att man inte kan lyfta ut en mjölkpaket ur kylen på samma sätt som innan.
Att man inte kan sätta sig i badkaret som man brukar.
Att det plötsligt är jäääävligt jobbigt att gå in och ur en bil.
Att det kan vara svårt att resa sig från toaletten, för att inte prata om hur det är att sätta sig ner.
Att det tar minst två timmar innan man förstått sig på sin kropp på morgonen.
Att vigselringarna bara passar ibland.
Att det medför stora svårigheter att vända sig i sängen
Att ta av sig en tröja kan bli ett dagsprojekt
det gäller hela tiden att hitta nya sätt att göra saker på, problemlösning på hög nivå!
listan kan göras hur lång som helst, och jag ska väl egentligen bara vara glad att jag inte har cancer!
Men jag hade nog varit gladare om jag bara fick vara som jag skulle, men nu fick jag ju inte det så då får jag vara som jag är!
Kanske är det inte så roligt att läsa om jämmer och elände alltid,,,,,,
Hur som helst så är jag ju frisk numera, från cancern iallafall. Och det har jag idag ytterligare en gång fått bekräftat av min onkolog på sjukhuset. Alla prover var bra och nästa kontroll blir i september. Så fyra månader till är jag frisk iallafall!
När vi ändå är inne på det här med jämmer och elände så måste jag nämna att även om jag är frisk så är det ju inte samma sak som att jag mår skitbra! Jag har värk precis överallt i kroppen och vissa dagar går jag sämre än min 90åriga farmor. Maken undrar om han ska skaffa en rollator till mig.
Den här värken är lite lurig, ibland sitter den här och ibland där. Några veckor i taget på varje ställe samtidigt som den ändå finns överallt. Värst är det naturligtvis på nätterna när jag ligger ner.
Har varit på besök på reumatologen som i sin tur har skickat mig vidare till neruologen. Och jag väntar på en tid därifrån. Ska bli spännande att se vad de säger om saken!
Folk undrar om jag är sjukskriven! Nej jag är inte sjukskriven, jag gick direkt från cellgifterna, avbröt min sjukskrivning och gick direkt in i heltidsarbete förra sommaren.
Tillfälliga jobb tar slut som säkert alla vet och därför är jag nu arbetslös.
Någon undrar om jag känner mig arbetsför till 100 %, bla arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Rent spontant så skulle jag nog svara nej på den frågan! Men svaret blir ändå ja, självklart är jag arbetsför.Det kommer att bli obeskrivligt jobbigt, det kan jag ju bara räkna med! Men vad är alternativet liksom?
Jag har insett att jag förmodligen inte springer ifrån den här smärtan och stelheten, det är något som jag får leva med om inte för evigt så iallfall för en lång tid framöver. Och jag vill och kommer alltid att göra sånt som jag brukar, och försöka göra på det sätt som jag brukar. Jag ska simma, träna och spela golf. Och då undrar många hur det ska gå med onda axlar och armar, men det ska gå för jag vägrar att bli invalid. Jag får väl hitta mitt eget sving kan jag tänka.
Det viktigaste för mig är att få en förklaring på varför det gör så jävla ont, vad det är som är fel. När jag har fått svar på den frågan så får jag lära mig att leva med problemet. Man lär sig att man inte kan lyfta ut en mjölkpaket ur kylen på samma sätt som innan.
Att man inte kan sätta sig i badkaret som man brukar.
Att det plötsligt är jäääävligt jobbigt att gå in och ur en bil.
Att det kan vara svårt att resa sig från toaletten, för att inte prata om hur det är att sätta sig ner.
Att det tar minst två timmar innan man förstått sig på sin kropp på morgonen.
Att vigselringarna bara passar ibland.
Att det medför stora svårigheter att vända sig i sängen
Att ta av sig en tröja kan bli ett dagsprojekt
det gäller hela tiden att hitta nya sätt att göra saker på, problemlösning på hög nivå!
listan kan göras hur lång som helst, och jag ska väl egentligen bara vara glad att jag inte har cancer!
Men jag hade nog varit gladare om jag bara fick vara som jag skulle, men nu fick jag ju inte det så då får jag vara som jag är!
söndag 2 maj 2010
lördag 1 maj 2010
fredag 30 april 2010
tisdag 27 april 2010
söndag 25 april 2010
torsdag 22 april 2010
Ser dåligt ut . . .
Mina beställda kontakt linser är försenade!
P g a askmolnet !
Får alltså treva mig fram några dagar :-o
P g a askmolnet !
Får alltså treva mig fram några dagar :-o
onsdag 21 april 2010
Idag, fyra år sen,,,,
Idag är det just precis fyra år sedan jag och min älskling inledde ett förhållande. Tänk, vad fyra år går fort.
Men jag minns det som om det vore igår, frågan är om älsklingen gör det,, ha ha!
De fyra åren har innehållit mycket lycka och kärlek men oxå mycket sorg och elände.
Förra veckan fyllde min nästminste son femton år. Stor har han blivit den lille krabaten som för femton år sedan hade så sjuhelsikes bråttom att komma till världen.
Vi anlände till BB 06.40 och han är född 06.44, tror det var det årets iallafall hittills snabbaste ankomst. Det satte iallafall sina spår hos personalen, för när jag återkom knappt två år senare så kände dom igen mig och undrade om jag hade lite mer framförhållning :-o Det hade jag inte!
tisdag 20 april 2010
Vinn Walking Trainers
*
Just nu pågår en utlottning på
Ett dussin pannors blogg,
du kan just nu vinna
ett par Walking trainers - stavlösa stavar.
* Walking trainers är ett enkelt och smidigt
träninggsredskap som används vid såväl
promenader, powerwalking och löpning.
* Walking trainers är ett diskret alternativ till
stavar som du enkelt kan lägga i väskan eller fickorna
när du promenerat klart/ska in i butiken/på bussen.
* Walking trainers stärker hand- underarms-
och överarmsmuskulaturen samtidigt
som blodcirkulationen ökar.
* Walking trainers passar för den som vill ha lite
extra utmaning på promenaden eller löparrundan.
Fungerar även som lätta hantlar vid träning
* Walking trainers kan också användas vid lätt massage.
Var med och tävla du med på
*
söndag 18 april 2010
När man är effektiv
Ovanligt lång helg,, eller är det bara vi som varit förfärligt effektiva?!
Mycket har blivit gjort iallafall, mest i trädgården! En riktig storstädning utomhus.Det var ju den här granen,, som inte är någon gran utan en cypress. Glömde tyvärr att ta bilder på hur den såg ut från början, men på första bilden har vi sågat ner toppen. Så den var dubbelt så hög som den är nu.
Nu ser den heller inte ut som en gran mer :-o
Den liknar mer ett träd, kanske ett jättestort bonzaiträd eller nåt! Många höjer nog på ögonbrynen men vi tycker faktiskt att det blev myyyyycket bättre så här. Det var faktiskt till och med någon som gick förbi idag och kommenterade trädet, positivt alltså. Dom tyckte det var snyggt. Så det så!
Möjligtvis kan man ha åsikter om hur den ser ut i "toppen" nu, men vi får hoppas att den liksom växer till sig, eller nåt!
I går gjorde jag ett nytt besök på jobbmässan hos XXXLutz, med lite bättre förutsättningar än på fredagen, kanske?
Vi stod bara i kö i två timmar ha ha, det var liksom ingen kö utanför, men där inne var det ringlande köer till intervjuerna, men när man väl kommit in så stannade man, nu är det bara att hoppas att det betydde något.
Känns ungefär som ett lotteri!
Men hur effektiv man än är så är det svårt att göra två saker samtidigt. Och idag stod valet att vara ute i trädgården, i solen. Och förvisso göra lite nytta, eller att måla i sonens rum som jag lovat.
Hittade en superbra lösning på det, jag var i trädgården och satte målarrullen i handen på äldre sonen,,, he he
smart!
fredag 16 april 2010
När man är arbetslös
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)