Sen jag blev sjuk har jag mer eller mindre regelbundet träffat en kurator på onkologen.
För det mesta har det varit en bra kontakt, men stundtals har det känts obehövligt.
Idag hade jag bestämt mig för att det var sista gången! Av olika anledningar.
På något sätt så har kuratorn blivit som en god vän som lyssnar och ger goda råd. Och alltid står på min sida :-)
Hur ska jag klara mig utan henne?
Men det gör jag ju! Vi (jag och min älskade man) fick ju som sagt lite verktyg med oss från Brännö. Dem ska vi nu spinna vidare på och utveckla. Och vi ska använda oss av de kontakter vi fick där!
Det känns rätt och riktigt på alla sätt!
En annan fördel med att lämna kuratorn är att jag slipper gå till onkologiska avdelningen på sjukhuset! Jag tycker att jag sett nog av den nu. Det blir något besök då och då ändå ju men inte så täta.
Redan om ett par veckor ska jag dit faktiskt, för att förhopningsvis få reda på att jag är fortsatt frisk! Vilket jag sen kan leva på ett halvår ungefär!
Oron kommer väl alltid att finnas kvar, det har jag insett!
Nu gör vi ett avstamp här
Jump,,,,,,,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar