fredag 5 december 2008

Dagen efter,,,,

Igår fick jag då den första behandlingen. Nu första gången körde dom in det i armen, vilket totalt tog tre timmar! Det var både det ena och det andra som flöt in där. Och man kan egentligen undra hur fan kroppen klarar av det utan att kollapsa.
Armen höll däremot på att kollapsa. Det kändes som om min högra underarm skulle sprängas!
Men med min toleransnivå så fick det gå! Jag hade mysigt sällskap hela tiden. Göran var med och gick och köpte lussekatt o cola till mig.

Så ligger man då där och får en massa information inpumpad i hjärnan samtidigt som inpumpningen i armen sker. Det jag kan räkna med då är att om tre veckor har jag själv tagit fram rakapparaten och skalat huvudet. För det som kommer hända är att tussar snart börjar trilla av och att gå med nåt tunt, tufsigt eller halvdant på huvudet är inte aktuellt. Ska det vara så ska det vara ordentligt. På ett eller annat sätt.

Det som jag mer skulle kunna räkna med var att jag kunde må illa och bli trött som idag då, alltså dagen efter! Men jag känner mig precis som vanligt. Eller rättare sagt, precis som jag känt mig det senaste året. Det som varit mitt allmäntillstånd en låååång tid. Och nu börjar jag förstå att jag ju inte alls mått bra. Jag har ju faktiskt varit sjuk i mer än ett och ett halvt år.
Vi satt och pratade om det igår, och räknade ut att det hela måsta ha börjat för kanske två år sen. Och sen har det bara accelererat! Men man vänjer sig ju. Men det är ju inte kul när man vid 44 år inser att man är gammal och trött och tror att det är så det ska vara.
När den här behandlingen är över kommer jag att vara frisk!!!!!! Gud ja vilken känsla och vad jag längtar.
Sjukdomen har alltså fått en stor utbredning i kroppen men är tydligen av en gynnsamm sort. Så ser dom det i detta läget.

Nåväl, vad jag mer kan förvänta mig är att biverkningarna av behandlingarna blir inte mindre ju fler behandlingar jag får. Snarare tvärtom. Så om jag mår hyfsat idag, så betyder inte det att jag behöver göra det nästa gång, eller nästa, eller nästa. För det kommer ju att bli minst 16 behandlingar. Och varannan månad kommer det att göras en PET röntgen där sjuka områden färgas in. Dessa områden ska nu redan med den första behandlingen börja "släckas" ned. Visar det sig att det inte släcks ned kommer vi in på plan B. Den innebär starkara gifter och längre behandling.

Inga kommentarer: