Mors dag

Lagom till mors dag kom sommaren på riktigt känns det som! Sol och varmt och flåsande vovvar som emellanåt faktiskt gick in i hundkojan för att svalka sig:-)
Hundkojan som ju faktiskt blivit lila! Nu saknas bara deras namn som ska skrivas på kojan och så vita knutar förstås!

Dagen har till största delen tillbringats på altanen!
Vi tog en liten tur med båten, körde från vår hamn till nästa hamn och åt middag på restaurang Kajutan, där min son jobbar!

Hälsorapport: Fingrarna envisas med att vara skitsvullna och delvis känslolösa. Ögonlocken är svullna och röda! MEN, och det kan ju inte vara inbillning, jag tycker att håret har växt och växt ut och faktiskt oxå ögonfransarna har ändrat karaktär på något sätt iallafall! Positiva tecken!

Nu väntar en ganska fullspäckad vecka som avslutas med att resväskorna packas och att vi åker iväg på lördag!

Dag 15 depression ?

Igår var det en sån där dag, då jag egentligen skulle fått cellgifter! Och Gud vad jag är glad att jag inte behövde det! Tro inget annat!
Och nu jublar alla och är så glada för att jag är frisk! Och det är ju jättetrevligt och omtänksamt! Och jag blir rörd över alla som engagerar sig och bryr sig om mitt hälsotillstånd!
Det enda konstiga är att jag inte själv jublar och är glad!? Det känns ingen skillnad inom mig, jag känner mig ju fortfarande sjuk!
Det är ingen förändring liksom! Jag skulle nog behöva lite "uppåttjack"!

Hårrapport

Ja då är långhelgen snart slut! Det har ju mest regnat känns det som men nu skiner solen iallafall! Vi har hunnit vara på två födelsedagskalas, i fredags fyllde min farfar 89 år och han blev jätteglad när vi tittade upp för att säga grattis!
Och igår var det kalas för min brors minste pojke! Jättegod tårta!! Och lite senare blev vi bjudna på middag, smaskens! En jättetrevlig dag som slutade med att vi hade grävt upp ett antal syrenbuskar och en förgätmigej! Dessa är nu planterade i vår trädgård! Tack kära bror och svägerska för en supertrevlig dag och tack för växterna!

Idag har maken pysslat med den lilla dammen i trädgården och vi har köpt en näckros till den. Och naturligtvis så hittade jag en massa lila blommor som jag var tvungen att inhandla. De är nu upphängda och pryder verkligen sin plats!

Det som inte pryder sin plats är jag själv! Usch vad detta är tråkigt. Framför allt när man sett sig själv på foto, då inser man att man inte bör gå ut genom dörren!
Ja ja, jag vet, alla säger att jag är så söt, och att det är så fint med schal på huvudet osv osv. Men jag tycker inte det! Så länge jag är här hemma struntar jag i vilket, men det är jobbigt när man måste gå ut! Och med det så tänkte jag lämna en hårrapport. Så här ser det ut idag, med andra ord så har jag inte helt blivit av med varken hår, ögonbryn eller ögonfransar. Men det är fan så tunt och glest på alla ställen! Fråga mig sen inte varför jag är så missfärgad runt ögonen, skulle kunna tro att jag supit konstant i fjorton dagar. Men jag kan försäkra att så inte är fallet! Sopsäckarna som hänger både ovan och under ögonen vet jag inte vad jag ska göra för att bli av med, får kanske köra till soptippen och lasta av dem!

I går

Igår firade vi med champagne och jorgubbar!

Och jag bestämde mig för att jag i år ska äta alldeles fantastiskt mycket jordgubbar! Brukar nämligen glömma att köpa och äta!

Tack alla ni söta därute för grattis, kramar och tankar!

Första dagen av resten av mitt liv!

Hemma nu efter läkarbesök och nagelbyggning! Vet inte om jag riktigt fattat det än, MEN JAG ÄR CANCERFRI och frisk! En helt sanslös känsla!

Cancern är borta och nu kan livet börja igen. Fan jag vill ha mitt hår nu! Men jag får väl försöka kompromissa med mig själv ett tag när det gäller den saken!

Har varit och byggt naglarna iallafall. Några stackare hade råkat illa ut och resultatet är inte riktigt lika bra som det burkar vara! Men helt klart bra och bättre än innan!

Och nu ska ju allting bara bli bättre och bättre! Nu väntar en grillkväll med våra bästa vänner och så ska vi skåla i champagne! Ishinken är laddad och bredvid står jordgubbarna!

SKÅL alla mina nära och kära och alla mina vänner därute!

Utflippad nedräknare!

Gomorron,, eller nåt! Har SOVIT inatt, wow! Och är trött som om jag hade gummiband i ögonlocken. TRÖTT! Tog några tabletter igår kväll och dom lär väl förfölja mig hela dagen idag är jag rädd!!
Nåväl, det får vara vilket som!
Om två timmar vet jag! Hur min framtid ser ut!
Och när jag kommer hem lite senare i em så har jag dessutom snygga naglar!

Hrm,, nedräkningen verkar ha flippat ut helt! Men den är rätt inlagd så jag kan inte göra mer än att tro att den blir rätt nästa gång jag startar datorn!

En enda röra

Idag är kroppen en enda röra, som jag bara skulle vilja städa upp i!
Har inte sovit en riktig natt på minst en månad och det blir inte bättre! Inatt sov jag 20 minuter, vaknade lite innan tolv! Då gick jag upp! Sen satt jag här och tittade på tv till kl var fyra! Sen höll jag på att försova mig när barnen skulle till skolan. Och har sen sovit till halv tolv.
Mina stackars hundar har också sovit med mig, för de springer ju efter mig vart jag än går på natten. Går jag på toa så är de med, går jag ut o tar en cig så går de med, hela tiden. Så de stackarna har ju inte heller fått någon nattsömn!!

Jag skulle vilja anlita ett städbolag för att sanera min kropp! Magen, hrm full av skit! Huvudet, ont! Händerna, svullna! Listan kan bli hur lång som helst, det känns som om jag är körd i en mixer! Och jag vill bara städa upp!!

I M O R G O N !

Resan?

Vilket är det egentligen som är resan? Är det resan in i sjukdomen, eller är det igenom den, eller kanske rent av ifrån den?? Har tänkt på det hela dagen! Och kommit fram till att min resa är ifrån sjukdomen!! En resa som gärna få gå fasikens fort!

Resan in i sjukdomen märkte man ju egentligen inte så mycket av! Man visste inte varför, man förstod inte symptomen, man hade helt enkelt ingen aning! Och tur är väl det! Man kunde inte i hela sin fantasi föreställa sig vad som pågick och vad som skulle hända, allt skit man har fått gå igenom!

Resan genom sjukdomen eller kanske ska man säga behandlingen, har naturligtvis varit en resa i sig! En nattsvart mardrömsresa som jag önskar att ingen behövde uppleva! Ett riktigt jävla spöktåg!!Min resa genom denna tid har inneburit att mitt annars så sociala jag har förvandlats till en osocial och folkskygg person! En tid i ovälbefinnande och illamående. En dimma som nu börjar skingras!

Resan ifrån sjukdomen kommer bli den som jag kallar resan! Jag hoppas att jag nu inte tar ut glädjen i förskott. Men idag har jag börjat ta mitt liv tillbaka! Min resa börjar idag och får jag positivt besked på onsdag så fortsätter resan därifrån!!

Solen skiner! Låt den fortsätta!

Nu är jag trött,,,,

Mina pudlar gillar saftis!! Det syns väl! Tungorna gick som lärkvingar och när isen var slut på pinnen tycktes Kazey visa tänderna,, ha ha,,

Helgen har gått fort och har varit ganska intensiv, iallafall i mina mått mätt! Nu är jag trött, känner mig full i magen och har ont både här och där! Både i fredags och igår städade jag som en gnu här hemma! Det behövdes även om jag inte fick medhåll från min äkta hälft!

Igår hade vi ett litet möte angående mitt jobb som jag ska börja om en månad! Det är kul och spännande men jag var så himla nervös! Just för att jag bara går här hemma och har nästan blivit folkskygg! Nu ska jag komma igång och jag är så ivrig och har jättebråttom! Har räknat ut att jag har tre veckor på mig nu att komma i någon slags form som kan vara trivsam för mig! Jag vet att det inte går såå fort, men jag ska försöka iallafall! Vill ha ett normalt liv igen ju!

Idag har vi varit på kalas hos min syster, massor av kakor och tårtor "fniss"!

Imorgon börjar ett "nytt" liv! En Detox-flaska står och väntar, den ska fördelas på 20 dagar, en liter om dagen ska drickas (av mig, maken är inte inblandad i den). Kroppen ska rensas ut ordentligt! Vi ska också komma igång med lchf-kost som vi idag har konstaterat måste vara jättebra (detta gäller både mig och maken)!

Och på onsdag när jag får mitt positiva besked ska vi röka den sista cigaretten! Lägg märke till att jag skrev när och inte om!

Ja jag vet att jag har sagt det här om cigaretter innan, och att det inte är någon som tror på vad jag säger i det ämnet längre! Men nu finns det ingen återvändo! Ett sunt och välmående liv ska levas hädanefter (detta gäller också både mig och maken)! Då vi faktiskt båda har konstaterat flera gånger hur mycket "B" det är att röka!

Imorgon ska jag bara vila och ta det lugnt och dricka min liter Detox!

kram till er alla!

Tack

Tack alla ni som finns därute, och skriver och tänker på mig! Ni betyder mycket mer än ni tror!
Idag är jag lite orolig, det kommer över mig emellanåt! Tänk om jag inte är frisk!? Klämmer och känner på halsen om jag möjligtvis hittar någon knuta där! Men det gör jag inte tack och lov!
Idag ska vi ha besök, så jag har försökt att snygga till mig lite,, ha ha! Inte helt lätt:-o
Upptäcker ju för det första att jag är tjock och svullen, i ansiktet och på resten av kroppen. Det sistnämnda upptäcker man när man ska ta på sig något man inte haft på sig sen förra sommaren. Har ju inte haft på mig några "riktiga" kläder på ett halvår! Så nu sitter jag här och känner mig som en stoppad korv ha ha!
Smink, hrm,, ja mycket går att kamouflera men fan va tråkigt! Ögonfransarna är inte helt borta, men korta och tunna! Peruk,, näää enbart obekvämt måste jag säga!
Say no more!
Kram till er alla :-)

Det måste vara så

Idag är dagen efter sista behandlingen!! Och det är inte utan att jag känner mig som en ny människa, trots att biverkningar av gifterna ger sin obehagliga verkan!
Och kortisontabletterna gör mig helt rödflammig i hela ansiktet,,,, uhhh vad jag ser ut!
Tankar som snurrar: var det här nu den sista behandlingen, kan det verkligen vara så??
Tänk om det finns några elaka rester kvar, tänk om den där jäkla demonen Hodgkins har bestämt sig för att hålla sig kvar ett tag till!

Positivt tänkande: NEJ han är död och borta för alltid! Nu ska jag ägna mig åt att bli en hel människa igen! Göra mig av med allt skit och alla gifter i kroppen. Se håret växa ut till ett vackert hårsvall, ögonfransarna bli längre och ögonbrynen synliga igen! Försöka komma i bikiniform på tre veckor ha ha,, det där lär ju bli lite svårt. Har ju absolut inte gått ner ett gram, snarare upp några kilon, helt oväntat! Trodde att man skulle bli lite utmärglad när man varit sjuk! Försöka träna upp konditionen lite smått och försiktigt igen. Blir ju för fan trött av att gå från sängen till soffan!!
Försöka hitta den mentala styrkan igen, hitta lusten att ta för mig av livet! Lusten att leva!
Det måste vara så!

Drömde förresten härom natten att jag hade ca fem centimeter långt hår, och det var lockigt!! Det måste vara ett gott tecken, eller hur?

Förbi, igenom och fram

Nu sitter jag i soffan och försöker känna efter hur jag känner mig! Nyförgiftad, förhoppningsfull och nervös! En himla märklig kombination det där!
Inte konstigt att det går runt i skallen!
Igår var jag ju på Pet-röntgen, glömde kameran, annars skulle jag haft en bild även därifrån. Två och en halv timme tillbringade jag där, varav en timme i själva "tunnan"! Resultatet får jag på onsdag nästa vecka! Åhh denna väntan!

Spår från igår är en svullen och öm hand och ett armveck, då de misslyckades med sticket och blodkärlen sprack. Om någon inte vet hur det känns så kan jag beskriva det!

AAAAAAAJJJJJJ SOM FAAAAN!

Ingång 87, mår illa bara jag ser den! Idag sa jag till min man "kan vi åka hem nu?" innan vi gått in! Hoppas att jag slipper gå in där fler gånger!

Det här är en del av min lilla coktail, som jag fått varannan vecka, idag var det 12:e gången! Jag kan säga att det verkligen känns som om kroppen fått vad den tål!

Det här är vår underbara "syster" som tagit hand om oss redan från början! Det finns inte ord för vad vi tycker om henne! Det kändes vemodigt idag, eftersom det nog inte blir fler gånger! Det är också lite konstigt, att man liksom kan sakna nåt som egentligen är så hemskt:-o Ja, jag kommer ju inte att sakna gifterna, men Carina kommer jag att sakna! Hon har varit helt underbar och observant, och väldigt trevlig att prata med under tiden gifterna runnit in! TACK Carina för att du varit så go! Kommer aldrig att glömma den här tiden, du har varit en mycket ljus del i den annars så mörka mardrömmen!

Den röda påsen, som har droppat och drippat in i mitt blod!

En inte alltför smickrande bild av mig, undrar var mina ögon tagit vägen? Det känns som om dom svullnat igen! Känner mig förövrigt helt svullen både här och där!

Här har jag fått på mig innervantarna till isvantarna, som jag haft två gånger nu!

Önskar jag hade haft dem från början!

Här är svullna jag igen, med isvantarna! Helsköna, iskalla och underbara!

Ögonen är verkligen borta!? Och hakan är nog också svullen va,, öhhh! Hemskt att se sig själv på bild!! Eller så är det bra så man vet hur man verkligen ser ut! Brrrrr

Här är det som sprutas in! GIFT, gift och gift!

Och så lite annat tilltugg!

Den fantastiska nålen! NÅLEN den hemska!

Har inte varit särskilt nålrädd tidigare, men den saken har vi rådit bot på nu. Det blir liksom värre och värre med nålar! Särskilt de som ska in i armar eller händer. Det funkar knappt alls numera. Så kanske ska vi hylla just den här nålen, som ska in i "porten" för den har aldrig gett upp! Och kanske är det just den som räddat mina armar från total misshandel. Så tack du underbara nål:-o

Här sitter NÅLEN på plats! Med lite Emla innan så känns det inte så mycket när den sticks in! Maken vågar inte ens titta, ha ha, tur att det blev en bild iallafall, för den är tagen i blindo!

Så då sprutas gifterna in, en efter en! Det här röda, ser ju faktiskt giftigt ut, intravenös bloody mary!

Efter allt insprutande blir det röda droppet! Och efter det en halvliter glukos!

Då gick maken ut på stan och jag sov en hel timme!

Skönt, för då går tiden lite fortare. Mår inte särskilt bra när jag ligger där. Magen vrider och vänder och emellanåt känns det som ett under att innehållet stannar där det ska! Så jag har ganska bråttom att komma därifrån! Hem, byta kläder, nya dofter! Äta, dricka och bara insupa hemmets ljuva betydelse!

Här har jag precis vaknat, droppet är klart! Maken har återvänt från sin lilla runda! Nålen dragits ut! Och nu, nu är det bara att hoppas, på ett bra resultat! Så detta var sista gången!

När vi kom ut tog jag ett djupt andetag och tänkte på hur underbart det ska bli att slippa detta nu!

Än är det en lång väg kvar och förmodligen är berg- och dalbanan inte slut här, men kanske blir den roligare att åka nu när jag förhoppningsvis kommer att känna mig bättre och bättre! Detta är utan tvekan något av det värsta jag varit med om i hela mitt liv! Och jag vill bara förbi, igenom och fram! Glömma allt kommer jag aldrig att göra, det går inte! Men nu är det snart dags att åter erövra livet igen!

Nedräkningen

Eftersom nedräkningen nått "noll" så är det väl dags att ställa om den till något annat! Som dessutom är mycket trevligare!
Iofs så är det ju "roligt" att den förhoppningsvis sista behandlingen äger rum imorgon! Men det bästa hade ju naturligtvis varit om man aldrig behövts slussas ut i cellgiftsträsket!
Nu står i alla fall nedräkningen för Turkietresan!! Jag hoppas att jag kan återvända till Sverige med en färdigbehandlad kropp och själ som är redo att återhämtas och leva livet igen!

Kalkon

Tänkte ju inte göra nåt alls idag egentligen! Som vanligt,, ha ha.

Men mamma ringde och fick igång mig, så vi körde till Ingelsta kalkon och åt middag! Enormt gott var det och jag är fortfarande mätt!

Ett litet besök på Bo Ohlsson i Tomelilla hanns oxå med, men inga större inköp gjordes!

Nu ska jag vila och ta det lugnt och förbereda mig på alla sätt inför morgondagen!

Idag

Idag står det 1 ! Oj oj oj. Känner mig som ett barn på julafton! Verkligen,, alltså det finns en pirrande känsla i maggropen! Oj oj oj! Vad finns i paketet??

Nåväl, helgen är över, igen! De går alldeles för fort, helgerna alltså! Maken har en späckad vecka och honom lär jag inte se mycket av denna veckan! Astråkigt och deprimerande! En "ensam" vecka med bråkiga barn, och så är det det här med maten, usch jag orkar inte tänka på det bara!

Igår målade jag hundkojan, lila naturligtvis! Ska måla den en gång till idag, den är såååå fin! Bilder kommer när den är klar!

Vi köpte också lite blommor igår, till krukorna på altanen och två som hänger på framsidan (ja dom är lila!). Nu börjar det se riktigt mysigt ut här i vår trädgård! När vi stod där på Plantagen, i kassan, så fick jag syn på nåt lila! Jaa, jag vet, det är som ett gift, jag kan köpa allt som är lila! Det jag fick syn på var en solcellslampa, i form av en lila kula, 99 kr. Denna inköptes med makens motvilliga tillstånd:-o

Lika mycket som jag älskar lila, lika mycket är han motståndare till det! Stackars honom! Men kärleken övervinner allt sägs det:-)

Har haft två ganska kassa veckor egentligen. Har inte sovit en hel natt på två veckor! Magkatarren spökade som fan hela förra veckan! Och på nätterna ligger jag bara och vrider och vänder på mig, och svettas! Idag har jag varit uppe sen fem, så kanske kan jag sova en stund till nu! Fast det tråkiga är att jag inte är trött ha ha! Eller rättare sagt så var jag trött ända till lille sonen tog fram sitt extremt dåliga humör, som gjorde mig skitförbannad! Det tar en stund att varva ner när man varit arg! Hoppas att han är på bättre humör när han kommer hem, vilket inte alltid är säkert!

Naglarna,,,, fy!

Efter ett halvt år i cellgiftsträsket har nu det jag fasat för hänt! Naglarna har tagit stryk!

Hrm, jag visste ju att det kunde bli så, men på något sätt tänker man precis som vanligt, att det händer inte mig! Jag borde ha lärt mig vid detta laget att det är en jävligt dum mening!

Nu fick jag ju isvantar förra gången och ska få det på onsdag också. Hoppas att det motar gifterna lite iallafall.

Nedräkningen står idag på 2 ! Två dagar kvar tills den sista behandlingen! Röntgen på tisdag, behandling på onsdag! Sen ska förhoppningsvis min kropp få lov att hämta sig och bli normal igen! På onsdag nästa vecka ska jag till nagelbyggaren för att kamouflera de fula naglarna!

Sen är det bara att vänta. Det känns väldigt konstigt på något sätt. Just som man vant sig att leva i det här cancer- och cellgiftsträsket så är det kanske dags att just vänja sig av med det, men det mina vänner kan jag säga att jag gör med glädje!

En låååång kärleksförklaring!

Idag var jag trött, sov dåligt inatt och var uppe tidigt och skickade iväg lillpojken på skolresa!Sov någon timme sen, men låg mest och frös, inte kul alls! När jag sen steg upp så gick jag mest omkring och tittade på allt jag måste göra, det viktigaste för dagen var att städa toaletten, IGEN!!

Kom inte så långt i mitt projekt då min store pojkes bil skulle hämtas i Hörby. Så det var bara att sätta sig i bilen och köra. Men jag gillar ju att köra min nya bil så jag led inte så mycket! Klockan var ett ungefär när vi körde. Det tråkiga är att jag inte själv får köra när någon av de stora grabbarna ska med,, ha ha! Så jag åkte till Hörby, samma väg som vi körde när vi lämnade bilen i tisdags. Jimmy kör bra så jag satt och kopplade av och pillade på min mobiltelefon,, ha ha! Plötsligt ser jag havet på vänster sida och en skylt där det stod Landskrona,,,, shit! Vi hade missat skylten mot Kalmar som vi skulle följa! Vilse i pannkakan alltså! Av vid första avfarten, där stod det Eslöv, och det kändes rätt och bra!

När vi kom till Eslöv så hittade vi en McDonalds, dags för paus och mat alltså!Långt om länge kom vi fram till Hörby och Jimmy fick sin bil och färden bar iväg hemåt, rätt väg den här gången.

Men jag vet inte om man kan kalla det rätt väg, för utanför Lund är det fullständig kaos med vägarbete och där stod vi fast i över en timme. Jag kom hem vid fem, så det blev en halvdagsutflykt :-o

Det jag ville komma till egentligen var att när jag satt själv i bilen, med en cd-växlare full med "gamla" skivor så kom plötsligt en låt som betyder nåt alldeles speciellt för mig! Det är vår kärleks- och bröllopslåt som finns på vår bröllopshemsida! Och min man vet nog inte ens om att det är "vår låt"! Jag hade en liten tanke att jag skulle sjunga den för honom på vårt bröllop, (det vet han inte heller, än)!! Saken är bara den att jag inte kan sjunga ju! Så jag skonade honom från det!

Nu satt jag i bilen, med hög volym, och sjöng, för att inte säga skrek! Tårarna rann och hela vårt liv tillsammans flöt förbi mina ögon! Jag spelade låten om och om igen, bara för att få sjunga och gråta! Och då bestämde jag mig att jag ska fria till min man, vi ska gifta oss igen (det vet han inte heller,, än)! För den han gifte sig med finns inte mer, han ska gifta sig med mig, och om inte jag ska sjunga för honom då, så ska jag fixa någon som sjunger i mitt ställe! Jag har mina kontakter "fniss"! Och så ska vi dansa brudvalsen, vilket vi missade på vårt förra bröllop!

Alla ord i denna låten är som om jag skrivit dem själv! Har aldrig tidigare hört något som stämmer så bra in på mina känslor! Jag älskar dig Göran!

Du, rör vid mitt inre

Du, du fyller mitt sinne

En dröm förvandlas till en verklighet

En värld, som väntar på oss

Att älska dig

Den du är

Du är allt jag nånsin önskat mig

Varje stund, varje ögonblick får liv igen

Det finns inga tvivel kvar

Jag förstod på en gång

När kärleken kom

Jag, kan äntligen andas

Mitt liv, har långsamt förvandlats

En stig, som leder till oändlighet

En värld, som finns här för oss

Att älska dig

Den du är

Du är allt jag nånsin önskat mig

Varje stund, varje ögonblick får liv igen

Det finns inga tvivel kvar

Jag förstod på en gång

När kärleken kom

Jag är redo för under som sker

När ett hjärta får följa sin lag

För du, är allt jag vill ha

Att älska dig

Den du är

Du är allt jag nånsin önskat mig

Varje stund, varje ögonblick får liv igen

Det finns inga tvivel kvar

Att älska dig

Den du är

Du är allt jag nånsin önskat mig

Varje stund, varje ögonblick får liv igen

Nu och för alltid här med dig

Irriterad morgon

Efter en gårdag med en mycket märklig mage och hemska smärtor på kvällen så gick jag till sängs! Efter en kvart fick jag gå upp igen pga att jag hade så JÄVLA ONT!
Sen lyckades jag dock efter lite droger att somna och sova tills morgonen! Första gången på en hel vecka!
Så med det i bagaget kanske man inte ska gnälla för att sovmorgonen gick åt helvete! Men det hade varit skönt att sova en stund till, utan tvekan!
Anledningen till att jag nu inte gör det är att min minste son har lyckats igen!! Alltså, han kan inte hålla rätt på någonting, det är nog ett under att han hittar hem efter skolan. Vilket han iofs ibland inte gör :-o
Idag har han lyckats med konststycket att slarva bort TVÅ busskort! Kontanter har man ju sällan hemma så detta ställde till med stort problem! Nu är dock båda barnen på väg till skolan och jag är totalt uppstressad! Jättebra för kroppen och knoppen!
Det hela har resulterat i att jag nu inte sover utan sitter här istället.

Ett av busskorten blev han av med för längesedan! Och vid en större städning i helgen dök det upp i en låda. Det visade sig att det fanns 100 kr kvar på det. Det andra kortet fick vi av min mamma, hon behövde det inte längre, även på det fanns det 100 kr. Igår hade lille sonen båda korten pga att större sonen hade pengar kvar på sitt. Idag var hans kort dock tomt så lille sonen skulle ge större sonen ett av korten som han hade.
Men gud ja, vad spelar det för roll nu när båda ändå är borta!
Förmodligen dyker de upp om några månader. Faaaan vad irriterad jag är!

Ytterligare en dag

Igår, var en jäkla dag! Jag var rastlös som bara den och mådde konstigt i magen. Gjorde inget annat än åt hela dagen. Än det ena än det andra! Stup i kvarten. Har magkatarr, men det har väl inte undgått någon vid detta laget! Och det är ju inte vilken magkatarr som helst. Efter att ha trott i hela mitt liv att jag har magkatarr, förstår jag nu att jag aldrig haft det!! Nu har jag magkatarr, det gör OOONNNNTTT!
Ett litet sätt att lindra är att äta, precis när jag äter och sväljer så gör det inte så ont!

Efter en hel, lång och tråkig dag, blev natten förväntat inte bättre!! Sov väl 20 minuter i början sen har jag mest varit vaken och gått omkring. Försökte sova, lyckades kanske lite, men var sen uppe vid tre och åt frukost, ha ha! Helt sanslöst! Vilken jävla natt helt enkelt!

Och nu sitter jag här, och har så jävla ont, i bröstet, i magen! Alltså varför ska det systemet vara så svårt att få ordning på! Idag ska jag inte äta nåt! Det får liksom inte plats mera!

Att bygga ett litet hus,,,,

Att bygga ett litet hus är inget man gör varje dag! I går fick maken ett litet ryck och uppfyllde en liten önskan jag har haft, och av ivern att dömma, så tyckte även han att det var riktigt roligt! Både lördag och söndag har nämligen gått åt till att bygga en liten hundkoja! Själv har jag inte varit så delaktig av själva byggandet, utan har mer suttit som åskådare och talat om hur fint det blir!

Däremellan har maken också hunnit ut med båten på Öresund och fiska två dagar, idag var lille sonen med och han fick minsann napp, en stor horngädda. Men den åkte i plurret igen, nämligen ingen som vill äta sån fisk här!



Här ligger små vovvarna o gosar sig i solen, och väntar på att sitt nya lilla hus ska bli klart!
Frågan är väl vem som tycker det är roligast, med huset alltså! Vi eller hundarna?

Men man ska ju aldrig vara säker, det kanske blir riktigt mysigt när det är klart!

Vi var ju lite tvungna att ha "taklagsfest" igår, när takstolarna kommit upp! Våra goda vänner va här och vi skålade i rosevin för det lilla "underverket"! Maken gjorde till och med kransen, längst upp på taket! Och han som brukar säga att jag "gullar o dullar" för mycket med vovvisarna,,, "fniss"!Och idag kom taket på plats!

Och så även takpapp! Tur var väl det för nu regnar det! Nu återstår bara målningen av det lilla huset. Nån som kan gissa vilken färg?? Ha ha

För övrigt har det varit en lång, solig helg känns det som. I torsdags var vi ute och cyklade! Ja, rent praktiskt alltså,,ha ha. Vet inte riktigt hur långt, men några kilometer på vardera hållet! Kan tala om att om jag haft dålig kondis innan så är den nu obefintlig! Orkade knappt hela vägen fram. Men på nåt sätt så kom vi både dit och hem! Vovvarna hade jag i en cykelkärra bakom cykeln! Dom satt som små ljus hela vägen! Maken fanns också bakom mig mest för att kolla att kärran med vovvarna hängde med!

Efter lite vin hos vännerna, cyklade vi hem igen, även nu var maken bakom mig, men det visade sig att det nog varit bättre om han varit framför ha ha, så att jag kunde ha kollat så att han hängde med!