Vilket är det egentligen som är resan? Är det resan in i sjukdomen, eller är det igenom den, eller kanske rent av ifrån den?? Har tänkt på det hela dagen! Och kommit fram till att min resa är ifrån sjukdomen!! En resa som gärna få gå fasikens fort!
Resan in i sjukdomen märkte man ju egentligen inte så mycket av! Man visste inte varför, man förstod inte symptomen, man hade helt enkelt ingen aning! Och tur är väl det! Man kunde inte i hela sin fantasi föreställa sig vad som pågick och vad som skulle hända, allt skit man har fått gå igenom!
Resan genom sjukdomen eller kanske ska man säga behandlingen, har naturligtvis varit en resa i sig! En nattsvart mardrömsresa som jag önskar att ingen behövde uppleva! Ett riktigt jävla spöktåg!!Min resa genom denna tid har inneburit att mitt annars så sociala jag har förvandlats till en osocial och folkskygg person! En tid i ovälbefinnande och illamående. En dimma som nu börjar skingras!
Resan ifrån sjukdomen kommer bli den som jag kallar resan! Jag hoppas att jag nu inte tar ut glädjen i förskott. Men idag har jag börjat ta mitt liv tillbaka! Min resa börjar idag och får jag positivt besked på onsdag så fortsätter resan därifrån!!
Solen skiner! Låt den fortsätta!
5 kommentarer:
Plåstret hjälpte faktiskt. Det kändes bra mycket när hon tryckte på porten och letade efter plattan men själva sticket kändes inte alls! =) Har suttit i drygt en timme med cellgifterna nu och har väl fyra timmar kvar idag ungefär. Så hittills har dagen gått bara bra. Förhoppningsvis mår jag bra imorgon också så vi kan hälsa på lite vänner som bor här nere =)
Jag håller helt och hållet med dig om att resan ifrån sjukdomen är den som räknas. Jag känner ännu sviterna efter mardrömmen, o det genom att jag inte känner mig hel... Kramar
Jag lever i min mardröm och hittar inte vägen ut !
Ingen kan säga vad jag liksom lider av !
Visst det är nervsmärta,fibro,deprission,raynard´s.
Men varför får jag detta och HUR botas det ?????
Jag önskar jag kunde se mig i backspegeln och resan framåt.
Jag pendlar i mitt mående hit och dit stora kast och rädsla.
Kram Jenny
Jag känner igen det där med att bli folkskygg.. Träffar knappt mina vänner längre för att jag känner mig så otroligt obekväm i deras sällskap. Dom är så snygga mina vänner, smala, och så jäkla vackra! Så kommer jag, tjock, korthårig och ful!
När är det du får ditt besked om att du inte behöver mer benhandling (för det kommer du inte att behöva! :D)
KRAM
Sofie Nyblad: Så skönt att plåstret var bra! Hoppas att dagen idag också går bra! Kram
Linda: Va bra,, då är vi överens :-)
JennyRingblomman: Alltså det här med värk är ett skit. Så svårt att sätta fingret på och naturligtvis också diagnos! Jag förstår precis hur du känner dig! Kram K
Johanna: Precis, där sa du det! Alla andra är så vackra, smala och allt bara! Och man själv känner sig som en amöba!
Imorgon får jag besked!! Jag är nervös nu även om tron är precis som du säger att det inte behövs mer! Kram
Skicka en kommentar