Fredagen den 13 idag, har aldrig tänkt så mycket på det, jag har ju min egen dödsdömda dag 11/11. Men nu undrar jag om jag inte ska lägga till fredagen den 13 till listan! För den här dagen började tråkigt. Maken skulle just gå till jobbet när hans telefon ringde! Och det var inget roligt samtal, hans bror har fått en stroke och ligger på sjukhus! Kan det bara aldrig ta slut, allt elände, kan det inte bara få vara bra allting!?
När jag gick här med tårar i ögonen, ja inte för min egen skull då utan för min mans brors skull. Då ringde telefonen, ett blomsterbud var på väg! Och det är ju inte utan att man då undrar, från vem?
Efter en stund kom blommorna, en underbar bukett med ett kort från alla barn och föräldrar i min lille minste sons klass! Värmen spred sig i kroppen! Tänk så gulliga människor är som tar sig tid att tänka på mig så! Tack alla!
Nu går tankarna vidare till min mans bror! Och det är inte utan att en liten tanke går till Gud, käre Gud låt allting gå bra, låt honom bli samma gamla Kenneth igen, en underbar, go, snäll och rolig människa! Som jag absolut vill ha i mitt liv!
1 kommentar:
Ja du Kamilla. Varför kan inte allting alltid vara bra. Det är precis som om man alltid måste få en smäll när man tycker att livet flyter på. Man ska tydligen inte glömma bort att livet är skört. Och att det alltså inte alltid är rosenrött. Det är pissigt! Och orättvist.
Kram
Eva
Skicka en kommentar