lördag 3 januari 2009

Nytt år,,,

Nya tankar, nya löften, nya önskningar. Ja allt på en gång. Har inte orkat öppna datorn förrän idag. I ärlighetens namn så har jag då ytterligare en gång upptäckt att min kropp tål cellgifter bättre än alkohol. Efter en jättetrevlig nyårsafton, med mycket skratt, men även tårar och känslosvallningar både över det ena och det andra, låg helt utslagen hela nyårsdagen. Det kan ju dels bero på att resan från London och alla intrycken fortfarande satt i liksom. Men det behöver ju inte diskuteras, min kropp tål inte alkohol. Så redan nu vet jag att jag intagit årets dos. Och då menar jag detta årets!
Det värsta var att jag var tvungen att piggna till, för igår var det dags för nya cellgifter. Som denna gången, naturligtvis med tanke på mitt tillstånd tog hårdare än vanligt. Jag skulle kunna springa ett maratonlopp, om det inte varit för att jag var så trött och illamående. Men kroppen ville inte ligga stilla en sekund.

Det blev idag ett besök på apoteket och jag fick hem lite lugnande mediciner, kroppen lugnade sig lite och jag kunde sova en stund. Nu känner jag mig mycket bättre. Så bra att jag egentligen borde gå ut och ta ett varv i tvättstugan! Men det tar vi imorgon om jag orkar!

Det här med nyår är ju, vartenda år lite sentimentalt. Och kanske särskilt nu i mitt tillstånd. Och förmodligen till mångas förfäran så blir det mycket snack om min sjukdom. Och många tårar fälls från både den ena och den andra! Mycket känslor som kommer fram när man inte är riktigt nykter, så är det ju alltid. Är man glad när man dricker blir man gladare, är man ledsen blir det ännu värre!

En sak som slog mig när jag slog upp ögonen i förrgår, var det, att det ska inte finnas något otalt med någon man håller kär. Det får inte finnas något otrevligt, outtalat eller några missförstånd. Dessa missförstånd måste redas ut under ordnade omständigheter. Så att man är överens om var känslorna finns. Man måste förstå varandra från början , så det inte kommer upp till diskussion när man inte är nykter. Det blir bara så fel då.
Ja, som sagt, nya tankar, löften och önskningar. Och ett helt år att uppfylla detta.

Jag har förstått att det är ganska många som läser min blogg. Det skulle vara roligt och bekräftande om ni lämnade nån kommentar eller gav er tillkänna!

Gott nytt år och kram till er alla.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag önskar dig - och er - det allra bästa för detta året! Du kommer knocka sjukdomen och gå starkare ur det Kamilla!
Stor kram, Sofia

Anonym sa...

God fortsättning på det nya året! Du kommer att ta dig genom allt detta jobbiga, det är jag helt säker på!
Kram Jenny